Alliansen hushållar bättre men har problem med pedagogiken

”När fasaden krackelerar”, lyder rubriken på ett inlägg hos s-bloggaren Jonas Morian. Temat går igen på många s-håll. Det hela syftar på de borgerliga och budgetpolitiken med anledning av SvD:s artiklar om ofinansierade förslag från de borgerliga arbetsgrupperna i lördags.

Krackelerandet ska bestå i att Karin Pilsäter (fp) inte vill låna till politik, medan Mikael Odenberg (m) säger att det kan uppstå situationer när även borgerliga regeringar får lov att gör det.

Oenighet!? Sprickor!!?? Krackelerande!!!???

Kanske ändå inte.

Odenberg konstaterar är att de borgerliga inte kan garantera att det alltid är överskott i statsbudgeten. Speciellt inte i långkonjunktur – och har man underskott tvingas man definitionsmässigt att låna.

Pilsäter säger att de borgerliga inte kommer att låna mer än regeringen. Dvs de borgerliga kommer inte att lägga fram svagare budgetförslag än Pär Nuder.

Regeringens höstbudget slutar på 40 miljarder minus för statens del under 2006. Fp-budgeten slutar på 33 miljarder minus. Det är sju miljarder starkare – inte illa – men naturligtvis fortfarande ett lån.

Odenberg/Pilsäter har inte misslyckats med politiken. Däremot med pedagogiken. Den ”krackelerande” borgerligheten har ett fastare grepp om pengarna än vad regeringen har, men det räcker inte. Man måste vara tydlig och begriplig också. Ett minimikrav på de borgerliga blir att inte låta några konstellationer med officiell status lägga fram förslag som inte är finansierade.