Kasta inte yxan i sjön

RolandPM knyter an till en diskussion mellan mig och Johan Norberg om hur man ska se på välfärdsstater som försöker reformera sig.

Roland PM klassificerar mig som ”optimist”. Det är nog mycket sagt. Jag kan bara konstatera att de flesta av Europas välfärdsstater inte kommer loss med reformer förrän de är satta under hård press – och en del av dem inte ens då.

Däremot tror jag att:

1. Reformer är möjliga. Länder som Irland och Holland har skaffat sig mycket hållfastare och rimligare samhällssystem (och det har faktiskt även Sverige gjort, även om vi har långt till Irland och Holland och har stora uppgifter kvar).

2. Reformer är vanligast när man står under yttre tryck, men det går att reformera även i oträngt mål. Tony Blairs försök att skapa större mångfald i offentlig sektor är ett exempel. Att hoppas på försämringar, eftersom ”det måste bli sämre innan det kan bli bättre” är helt fel.

3. Reformprocessen tar mycket längre tid än vad man skulle önska sig och måste överleva regeringsskiften för att bli riktigt framgångsrik. Det för tidigt att ropa hej i fallet Tyskland, men det är också för tidigt att kasta yxan i sjön.

4. Det land som moderniserar ekonomi och samhällssystem på ett proaktivt sätt innan krissymptomen sätter in har en fantastisk fördel av detta.