PJ Anders Linder
Språknämndens Olle Josephson skriver om bloggspråk i dagens SvD (ej på webben, sid 11 i kulturdelen). Underlagsmaterial är bloggar av historikern Jenny Björkman, Aftonbladets Fredrik Virtanen – och undertecknad.
”Linders bloggar är mer dialogiska; de har ett starkare läsartilltal” (än de tryckta ledarartiklarna), menar Josephson. ”De innehåller fler frågor, för all del retoriska.”
Artikeln rubrik är att ”Språket blir sämre – dialogen bättre”, men det gäller enligt Josephsons text snarare Virtanen än mig. I själva verket tycks Josephson tycka att bloggtexterna är väl så stilistiskt levande som texterna i den tryckta tidningen.
Kanske, kanske inte. Hans artikel känns under alla omständigheter som en viktig påminnelse om att det blir roligare och livligare kommunikation när språket har skiftande rytmer och inte bara mal på. På ett sätt självklart – men man behöver höra det ibland.
Det mest karakteristiska för bloggspråket på PJ Just nu har väl under den senaste tiden annars varit dess frånvaro. Det har varit några tysta dagar under en resa jag gjort till ett redaktörsmöte i Jarkarta – där det i och för sig fanns trådlöst internet på hotellet, men bara för den som stod ut med att arbeta i slow motion.
Jag har en artikel om indonesisk politik i morgondagens SvD. Tyvärr blir det bara tillfälle att ta upp några få aspekter på detta högintressanta jätteland: med 240 miljoner invånare.