Ideologisk debatt piggar upp

Det är orimligt att betrakta privata alternativ som en kostnadsdrivande störning medan man tar det för självklart att den offentliga sektorn alltid använder pengar på bästa möjliga sätt. Det sade Widar Andersson i en kul diskussion om välfärdsstat och enskilda initiativ i regi av Gösta Bohmans fond för idédebatt nu i eftermiddags.

Huvudtalare var annars Hans Bergström som levererade skarp ideologisk kritik av den svenska välfärdsstaten. Man har helt bortsett från de socialpsykologiska effekterna av välfärdspolitiken, menade han, och pekade på hur de värden som i läge ett kan vara en förutsättning för att välfärdssystem ska fungera i läge två kan ha ändrats av samma system – så att systemet slutar att fungera. Man kommer osökt att tänka på sjukförsäkring och förtidspensioner.

Anders Isaksson var med och levererade ett antal underhållande cynismer om att borgarna varit lika goda kålsupare som s i välfärdspolitiken. Aldrig, sade han, har borgarna klargjort vad de själva tycker att staten ska göra.

Det hela närmade sig traditionell ideologisk debatt om välfärdsstaten, dvs något vi inte har varit med om på länge. Det var riktigt uppiggande.

Och så fick Maciej Zaremba fondens stipendium för 2005 och höll ett anförande om hur den svenska rättsstaten långsamt håller på att förändras i takt med att liberala värderingar blir något starkare och korporativa värderingar något svagare. Det var riktigt tänkvärt.