PJ Anders Linder om politik & samhälle

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Konkurrensen tar fart på vänsterkanten. Vem ska plocka mest poäng på den feministiska frågan, Marita Ulvskog eller Gudrun Schyman? Båda vill göra lanseringar i samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars: Ulvskog av ett nätverk, Schyman – möjligen – av ett parti.

I en av kvällstidningarna kan man läsa att det nu också är konflikt mellan Schyman och Maria-Pia Boëthius, eftersom den senare vill vara ännu mer hårdkokt vänster. Även enligt historikern Åsa Linderborg (känd för sin entusiasm för de terroristiska islamisterna i Irak), som ingår i Schymannätverket, ska parti lägga sig rejält till vänster.

Personligen tror jag att det har blivit med jämställdheten som med miljöfrågan. Alla partier har nu tagit till sig det sunda grundbudskapet: att män och kvinnor ska få leva under likvärdiga och justa villkor. Ingen ignorerar frågan. Däremot finns det olika idéer om hur principerna bäst ska förverkligas och hur de ska förhålla sig till andra principer som t ex individuella fri- och rättigheter. Det finns en liberal tolkning av jämställdheten – och en socialistisk.

Mot den bakgrunden tror jag att det blir tyngre än många kan tro att verkligen få skjuts i ett feministparti modell Schyman. Det blir mycket media, men det blir knepigare med substans och uthållighet – och bitter konkurrens med andra vänsterkrafter. Schyman har säkert fortfarande viss lyster, men knappast utanför vänstern, och hur många väljare kommer att lockas av andra partiföreträdare som de extremistiska vänsterteoretikerna Boëthius och Linderborg?

Ulvskogs förslag i dag om jämställdhetsutskott i riksdagen, som ska genomdriva den rätta läran på alla områden, har redan fått kraftfullt och bra mothugg av kd:s Maria Larsson. Ulvskog kommer knappast att vinna några nya sympatier på detta uttryck för maktfullkomlighet. Samtidigt räcker det knappast för att blidka dem som känner entusiasm för Boëthius/Linderborgs rätta lära.

I bästa fall leder feministchocken den 8 mars till en förbittrad internstrid i vänstern, som ger liberalare krafter ökat utrymme och genomslag. Bäva månde Lars Ohly!

Fler bloggar