Sven Rydenfelt 1911-2005

Sven Rydenfelt har gått bort. Det var alltför tidigt, trots att Sven hunnit fylla 94.

Sven Rydenfelt disputerade i statsvetenskap på en avhandling om kommunismen i Sverige, men det var som nationalekonom han gjorde sin stora akademiska, opinionsbildande och folkbildande insats. Under en efterkrigstid som trodde benhårt på social ingenjörskonst och styrning uppifrån gick han sina egna vägar och talade för fria marknader och företagsamhet.

Redan vid 1960-talets mitt skrev han tillsammans med Janerik Larsson bok om säkerhetspolisens hemliga register. Sven hade knappast någonting till övers för kommunisternas idéer, men individens rätt var viktigast.

Sven Rydenfelt betalade ett rätt högt pris för sitt fritänkeri. Han fick uppleva marginalisering vid universitetet, och professuren kom långt efter att han avslutat sin aktiva tjänstetid. Men det fantastiska med Sven var att han aldrig lät motgångar sarga sin personlighet. Jag kommer att minnas honom som en evigt optimistisk och vänlig gestalt – och när han i hög ålder fick uppleva att hans tankar om entreprenörskap och frihet kom i takt med tiden, var han förstås glad men också ödmjuk. I med- och motgång lika.

Jag fick glädjen och förmånen att vid 1990-talets slut samarbeta med Sven Rydenfelt. Som förlagschef gav jag ut hans bok Om företagarmiljöns förgiftning, och jag var med och instiftade de årliga Sven Rydenfeltföreläsningar i Lund, som Timbro fortfarande arrangerar. När vi skrev till den svårflirtade gamle Rydenfelteleven Hans Rausing och undrade om han kunde tänkas skriva förord till Svens bok, kom det jakande svaret med vändande post.

Rydenfeltföreläsningarna brukade avslutas med middag på någon av de gemytliga krogarna i Lund, och när kaffet var urdrucket satte sig Sven på cykeln och trampade hem till Kastanjegatan, 90 eller ej. Nu har han åkt de där turerna för sista gången. Vi saknar Sven, men minnena är ljusa.