Låt din släkting donera sig!

Varför sa så många anhöriga nej just förra året till att låta en döende släkting donera sina organ? Senaste lagändringen 1996 säger så här: Om man inte registrerat sitt JA till Donationsrådet eller berättat för någon i familjen vad man vill, så antas man vara positivt inställd till donation. Lagen var väl tänkt att förenkla för både vårdpersonal och anhöriga att hantera de oerhört känsliga timmar då det ska avgöras om man kan ta vara på en hjärndöd människas organ för att rädda andras liv.

Men sedan 1989 har antalet donatorer i Sverige inte ökat alls.

Och nu råkar jag veta att förra året, liksom år 2007, var det plötsligt en tredubbling av antalet anhöriga som lade in sitt veto mot att möjliga donatorer gav vidare sina organ. Med all respekt för deras personliga skäl, är det ändå intressant att undra om det finns allmänna orsaker.

Så – varför?

En förklaring kan vara att debatten på senare tid kommit att handla mycket om rätten till att slippa livsuppehållande behandling när allt hopp är ute. Rätten att få stänga av respiratorn. Nu. Omedelbart. Skräckbilden att en närstående skulle bli liggande som ett paket kanske tar över.
I det ögonblicket ska alltså frågan gå till de anhöriga: Vet ni något om hans eller hennes inställning? Tror ni han eller hon skulle ha velat bli organdonator? De närstående ska avgöra och ett nej från släkten gäller. Men det är inte förbjudet för den specialutbildade sjuksköterskan att ändå fråga hur de tänker. Få dem att reflektera litet djupare. I Spanien, som är världsledande med 35 donatorer per miljon invånare, har man lärt sig att på ett respektfullt sätt fortsätta diskussionen med de anhöriga.

Grundprincipen i vårt land ser ut så här: Vill vi ha möjligheten att få en transplantation om det blir nödvändigt, måste folk också vara beredda att donera sina organ.

Men bara drygt hälften av de 80 procent svenskar som säger sig vara villiga har berättat för sin familj, fyllt i ett donationskort eller anmält sig till donationsregistret.

Donationsfrekvensen i Sverige är låg jämfört med övriga Västeuropa: 14 donatorer per miljon invånare. I Norge är motsvarande siffra 20 – och då har vårt grannland också en tydligare lagstiftning.

Vänta inte på att lagstiftningen i Sverige ses över – underlätta för dina närmaste redan nu! Berätta om din inställning till organdonation eller gör din vilja känd i donationsregistret. Det lyder under socialstyrelsen.