Annons

Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

För en bakgrund till oroligheterna i Egypten mellan militärpolisen och den kristna, koptiska, minoriteten: läs gärna den understreckare Lars Lönnroth skrev häromåret om kopterna, där han presenterade vad som utmärker denna egyptiska gren av kristendomen (som genom historien även gjort sig skyldig till en sorts kristen terrorism) och resonerade kring det sköra förhållandet till regimen och den övriga befolkningen:

”Koptiska Jesuslegender i islams skugga”

Ludvig Hertzberg

Äntligen ett pris till en poet, äntligen priset till Tomas Tranströmer! Många hade nog redan räknat ut honom, tänkt att han i så fall borde ha belönats för länge sedan, och att Akademien antagligen i det längsta vill undvika att belöna en profet i dess egna hemland (att Tranströmer år 1991 tilldelades Svenska Akademiens nordiska pris har ju också länge ansetts som ett tröstpris därvidlag). Modigt alltså att man inte lät det bli ett hinder, när man nu uppenbarligen höll honom främst.

”Den överväldigande tekniska och estetiska briljansen i hans diktning är aldrig ett självändamål. Men den används inte heller för att föra fram ett uttalat estetiskt eller ideologiskt program. I stället växer den ur en skarp uppmärksamhet på existensens fundamentala – mycket ofta helt vardagliga – grund. Denna utgångspunkt kan de flesta av oss dela. Men bara Tomas Tranströmer kan skapa de dikter som får oss, hans läsare, att i ett enda ögonblick förnimma hela existensen som en sten i handens omslutning.”

Så skriver litteraturforskaren och SvD-kritikern Michel Ekman i en understreckare om årets Nobelpristagare, i tidningen i morgon, men redan nu läsbar på nätet:

”Tranströmer visar storheten i det vardagliga”

 

Läs även tidigare understreckare om Tranströmer: ”Tre nycklar till Tranströmers poetiska kod” (av Bo Gustavsson, som även skrivit om Robert Bly, som introducerade Tranströmer på engelska), Niklas Schiöler om Tranströmers haiku-besläktade diktning och Joanna Persman om artist’s book-utgåvan av ”Stor och långsam vind”.

Och missa inte heller reportaget som SvD gjorde med Tomas Tranströmer i samband med hans 80-årsdag tidigare i år, samt Tommy Olofssons anmälan av Staffan Bergstens Tranströmer-biografi som kom vid samma tid.

 

Ludvig Hertzberg

Har vår tid en huvudperson? Ett förslag: om det är den omvälvande teknikutvecklingen – internet, datorerna, mobilerna med mera – som är det främsta kännetecknet för det senaste kvartsseklet, ja då kanske man kunde säga att samtiden personifieras av it-världens portalfigurer – en Bill Gates eller kanske i ännu högre grad: Steve Jobs.

Drabbad av cancer avgick Jobs som vd för Apple för några veckor sedan, och i natt kom nyheten om hans död.

”Steve Jobs har gjort tekniken oförutsägbar” var rubriken när Anders Carlsson sammanfattade Jobs karriär i en understreckare i samband med hans avgång i augusti. Redan i slutet av 90-talet skrev Carlsson om Apples framgångsrecept (”Lanseringen av Macintosh som ett vapen mot Storebror” 27/3 1998), och häromåret återkom han till Jobs centrala betydelse för företaget (”Äpplet faller inte långt från Steve Jobs” 28/8 2009).

Läs även understreckare om Apples förvandling ”Från coolt nischföretag till storspelare”, om Ipodens genomslag (”Västerlandets hela kulturarv på fickan”), om formgivningens betydelse (”Inre design talar direkt till kroppen”), om utvecklingen av tjänster som Mobileme och Icloud (”Det globala nätverket tar över”), samt om kampen mellan operativsystemen Windows och Mac OS (”Datorn sätter skriften på undantag”).

 

Ludvig Hertzberg

Med mindre än ett dygn kvar tills Peter Englund öppnar dörrarna till Börssalen för tillkännagivandet av årets Nobelpris i litteratur, går spekulationerna heta. Man undrar om det inte är dags för en poet nu, till exempel, eller en författare från det arabiska språkområdet.

Inte konstigt alltså att den syriske poeten Adonis var spelfirman Ladbrokes främste lågoddsare från dag ett.

Fast å andra sidan: om det är någonting man kan räkna med, så är det att Svenska Akademiens vägar äro outgrundliga. Så kanske blir det en joker denna gång, någon man inte vanligen förknippar med denna litteraturens högborg.

En Bob Dylan, till exempel, som för bara en stund sedan seglade förbi Adonis på nämnda lista.

Säga vad man säga vill om dessa topplistor och mer eller mindre kvalificerade gissningar, men de bidrar onekligen, under veckorna fram till tillkännagivandet, ganska effektivt till att identifiera och rikta ljuset mot författarskap som uppfattas som särskilt prisvärdiga. Och det är ju inte fy skam, i och för sig.

Nåväl, i morgon är det blott ett av alla författarskapen som kommer att stjäla allt rampljus. I bästa fall kan vi redan i fredagens tidning bjuda på en understreckare som ingående presenterar och värderar pristagaren. Men varje år känns det lika osäkert om vi kommer att lyckas även denna gång…

SvD-traditionen att i en särskild understreckare presentera litteraturens Nobelpristagare härrör från början av 1950-talet, från början sporadiskt men efter hand alltmer plikttroget. Här på webben kan man läsa samtliga från 1995 och framåt:

1995 Seamus Heaney

1996 Wislawa Szymborska

1997 Dario Fo

1998 José Saramago

1999 Günter Grass

2000 Gao Xingjian

2001 V S Naipaul

2002 Imre Kertész

2003 J M Coetzee

2004 Elfriede Jelinek

2005 Harold Pinter

2006 Orhan Pamuk

2007 Doris Lessing

2008 J-M G Le Clézio

2009: Herta Müller

2010: Mario Vargas Llosa

Dessutom: tidigare på denna blogg har jag haft anledning att webbpublicera de streckare som skrevs i samband med att Albert Camus och Jean-Paul Sartre belönades (1957 resp 1964).

 

Alfred Nobel och hans testamente har liksom de olika Nobelprisens historia varit föremål för flera understreckare de senaste åren – däribland:

 

* ”Förtalskampanj bakom Nobels nobla testamente”

* ” Idealisk riktning pekar mot Viktor Rydberg”

* ”I poesin upptäckte Nobel en motkraft”

* ”Böckerna var Nobels tredje hemland”

* ”Alfred Nobel renässansman och upplysare”

* ”Filosofiska skisser ger ny bild av Nobel”

* ”Nobelpriset blev medialt med Pierre och Marie”

* ”Därför fick Freud aldrig Nobels litteraturpris”

* ”Översättaren sätter prägel på Nobelpriset”

* ”Närsynta Nobelpris i naturvetenskap”

* ”Danska pris blottar Nobeltestamentets ömma punkter”

* ”Nobelpriset som förändrade världen”

* ”Italiens första Nobelpristagare fast i sin tid”

* ”Våldsam debatt i Akademien när Lagerlöf valdes”

* ”Så ratade Akademien kvinnorna”