Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

Trots att kärleken väl är det som vi skattar allra högst – eller kanske just därför? – förblir dess väsen ett mysterium och dess kraft ofta skrämmande. ”Passion är glädje, smärta, lidelse och längtan. Passion gör oss mer mänskliga, mer medvetna, mer modiga än vi skulle vara utan den”, skriver Susanne Wigorts Yngvesson i dagens understreckare, där hon resonerar kring det tragiska i vår rädsla för passionen, som leder till att den inte sällan ter sig hotfullt vild, socialt förödande, rentav omodern.

Att kärleken beledsagas av paradoxer och komplikationer är förstås inget nytt – det visar inte minst alla klassiska berättelser om såväl mytiska som historiska kärlekspar à la Romeo och Julia. Den romantiska kärlekens historia har liksom kärlekens mångskiftande natur med jämna mellanrum dryftats under strecket:

* ”Abaelards och Héloïses lycka blev kort”

* ”Sagan om den mytiska kärleken”

* ”Sapfo lade grunden till kärlekspoesin”

* ”Äktenskapets vanvettiga övermod”

* ”Mozart stormade känslornas Bastiljen”

* ”Äkta kärlek och rena floskler”

* ”Vänskap är kärlekens vardag”

* ”Mer än bara väninnor”

* ”Reflektion på bekostnad av passion”

* ”Ang Lee ställer frågan om kärlekens värde”

* ”Winterson vågar pröva begärets gränser”

Intimt besläktad med kärleken är förstås sexualiteten, en privatsak men inte desto mindre manifesterad – och utsatt för moraliskt skärskådande – i offentligheten. Redan för 90 år sedan skrev författaren och debattören Frida Stéenhoff (hon som introducerade begreppet feminism i Sverige) under strecket om den historiska utvecklingen av den kvinnliga sexualiteten:

”Det kvinnliga idealet är en manlig idolbildning, skapad av den manliga erotiken. En dominerande egenskap hos detta kvinnoideal har varit tystnad om egna förnimmelser, främst de med sexualiteten förbundna – under det männen i alla tider på detta område givit rikliga meddelanden om sig själva.”

* ”Den kvinnliga erotikens väg” (26/11 1919)

På senare år har man kunnat läsa streckare som:

* ”Himmelska, ogudaktiga kroppar”

* ”Skamkänslor kring sexualiteten har alltid funnits”

* ”Det ’naturliga’ lika privat världen över”

* ”Vällust från synd till dygd”

* ”Fast i tvånget att pladdra om sex”

* ”Libertinerna sökte den roande syndens tröst”

* ”Därför kössas meniskor”

* ”Onanin och ekonomin”

* ”När sexualiteten kom ut ur garderoben”

* ”Inte heller svenska flickor får ha fri sex”

* ”I kurtisanernas halvvärld”

* ”Sexköpets väg från ordination till perversion”

* ”Den grofkorniga könsdriftens afloppskanal”

* ”Vår guide till bordellens inre rum”

Hur passionerad kärlek och sex framställts i litteratur, film och konst – genom erotiska skildringar och pornografi – har det också resonerats livligt kring:

* ”En litterär skatt av skamliga skrifter”

* ”Sex och satir radikaliserade opinionen på 1700-talet”

* ”Pornografin splittrar kvinnorörelsen”

* ”Respekterad filosof – och osedlig författare”

* ”Balthus framhöll nyttan av erotisk konst”

* ”Fett som moralfråga och pornografi”

* ”Houellebecq en moralisk misantrop”

* ”Tegnér svingade fastlagsriset över damerna”

* ”Den lesbiska bibelns återkomst”

* ”Dunkla begär i Playboys källarvåning”

* ”Monstersex kastar ljus över gudsbegär”

* ”Sexfilmerna som blivit konst i Japan”

* ”Pierre Louÿs sökte en erotisk etik i antiken”

* ”Wedekinds Lulu är varken offer eller hjälte”

* ”H C Andersens sagor ersatte erotiken”

Missa inte heller morgondagens understreckare, i vilken Lars Jakobson skriver om romanen ”Hogg” i förlaget Vertigos serie ”Överträdelsens klassiker”, där Samuel R Delany dragit perversionerna till sin spets, för att inte säga förbi den:

”Jag kan instämma med den molande ilskan i vissa passager, skratta gott åt parodierna och överdrifterna, beundra den närmast friktionsfritt löpande prosan, fascineras av hur den förmår beskriva de mest äckliga handlingar och föremål utan att försöka gömma dem under tjocka lager av metaforer… men på det hela taget är det en för mig främmande bok. Jag kan inte fullt ut följa författaren, och vill det inte heller.

Detta är dock en kvalitet.”

[Bilden: Gustav Klimt, ”Kyssen”, 1907–08, detalj]

Fler bloggar