Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

I dagens SvD (även här) uppmärksammas den amerikanska tv-serien The Simpsons 20-årsjubileum med en stort uppslagen artikel som återger dess framgångssaga. Första gången som denna tecknade sitcom-parodi nämndes i SvD var i en kort notis som lät berätta att familjen Cosby i USA blivit förbisprungen på tv-tittartoppen av familjen Simpson.

Med tanke på den senare seriens satiriska och ironiserande underström är det lockande att se tronskiftet som symboliskt – 90-talet betraktas ju ofta som ”det ironiska decenniet”.”Serien är full av satir, sarkasm, ironi och karikatyr vilket lämpar sig utmärkt för ett analytiskt förhållningssätt”, konstaterade Per F Broman i understreckaren ”Simpsons rymmer djupt filosofiska frågeställningar”, med anledning av antologin ”Simpsons and Philosophy: The D’oh! of Homer”, som gavs ut halvvägs in i seriens karriär:

”Jag har upplevt så många situationer genom simpsonska glasögon; i ’Simpsons’ har jag sett amerikanska tv-serier, filmer och reklaminslag innan jag sett förlagorna. Detsamma gäller samhället i stort, exempelvis beträffande utbildningssystem och socialt liv. Jag har således sett den ironiska kopian innan jag sett originalet – och därmed blir även förlagan ironisk. Vad kan det medföra för tittare som växt upp med ’Simpsons’? Utan tvekan ett hyperironiskt perspektiv, inte bara på tv-underhållning utan även på världen.”

I andra understreckare har man de senaste åren kunnat ta del av försök att angripa vad som mer generellt utmärker ironi, liksom av exposéer över satirens samt karikatyrens historia och moderna uppsving:

* ”Ironin sitter i betraktarens öga och öra”

* ”Humor – en allvarlig samhällsfråga”

* ”Det politiska skrattet är en färskvara”

* ”Karikatyrens utveckling har varit smärtsam”

* ”Ståupparen som stod upp för satiren”

* ”Fotosatir med dubbel verkan”

Satiren sägs förresten ha uppfunnits av romarna, och bör alltså inte förväxlas med de gamla grekernas satyrer, vars subversiva lättsamhet dock gör dem relevanta i sammanhanget:

* ”Satyrerna var dramatikens bröderna Marx”

Och för bara en månad sedan skrev Stig Strömholm om humorns och skrattets undanskymda plats i den kristna traditionen, i streckaren ”Den kyrkliga munterhetens gränser”.

Men tillbaka till tv-åldern: ungefär samtidigt som Simpsons slog även Seinfeld – en likaledes epokgörande och ironiskt färgad tv-serie – igenom. Också den har nagelfarits på streckarplats:

* ”Filosofer har börjat studera ’Seinfeld'”

* ”Seinfeld en light-version av Nietzsche”

[Foto: Scanpix]

Fler bloggar