Annons

Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

När Under strecket infördes i Svenska Dagbladet, i oktober 1918, hade kvinnor fortfarande inte rösträtt i Sverige. Dock pågick just då en högljudd debatt om kvinnans ställning, som också kom till uttryck på streckarplats. Centrala gestalter i tidens kvinnorörelse kunde göra sin röst hörd här, den röst som lagen inte förrän år 1921 tillät dem i allmänna val..

Som filantropen och kvinnosakskämpen Agda Montelius, om utarbetandet av en giftermålsbalk år 1920 –

”Vi hoppades att i den skulle utplånas återstoden av den uppfattning, som rådde på en tid, då mannen köpte sig hustru: att hustruns rätt som människa och personlighet skulle erkännas, och att hon skulle tillförsäkras samma ställning inom äktenskapet som mannen, med samma rätt över barnen som han.”

– i streckaren ”Hustruns ställning inom äktenskapet”.

Som författaren och journalisten Elin Wägner, som bjöd på feministisk kritik av kvinnoframställningen i H G Wells roman ”The Undying Fire”, en modernisering av Jobs bok –

”Hon har många skepnader inom litteraturen, många namn, denna kvinna, som är så likgiltig för sanningssökandet, trött på sanningssökaren och misstrogen mot nyttan av hans resultat. /—/ Men nu har Wells fingrat på typen. Han har gjort Jobs hustru till ett våp, en elak liten dåra. Och därmed har han kränkt jämviktslagen.”

– i streckaren ”Jobs hustru”.

Och som författaren, pedagogen och kvinnosaksideologen Ellen Key, som också kom att skriva en streckare dagen efter de första riksdagsvalen där kvinnor deltog –

”Ej fullt trettio år hade förflutit sedan rösträtt för kvinnan först krävdes. Ej fullt tjugo voro gångna sedan kvinnorna målmedvetet började det arbete, som slutligen givit dem en fullkomlig seger.”

– i streckaren ”Rösta och rädda”.

Mer om den komplexa process som ledde till kvinnors rösträtt, och som tog sin början i och med franska revolutionen, kan man läsa in en understreckare som Claudia Lindén skrev år 2006 –

”Den kvinnliga rösträtten utgör en absolut gräns i kvinnornas moderna historia. När rösträtten till slut genomfördes i Sverige 1921, försvann också de sista restriktionerna kring kvinnors plats i samhället. Gifta kvinnor blev nu myndiga och kvinnor blev valbara till riksdagen. Kvinnan blev, för första gången, en fullvärdig medborgare i staten. I förlängningen innebar det att kvinnorna tillfullo kunde inbegripas i begreppet människa: det vill säga tillerkännas handlingsförmåga, förnuft, identitet och politisk kompetens.”

* ”Kvinnornas rösträtt en arbetsseger”

På senare år har man även under strecket kunnat läsa om kvinnorörelsens nära band med fredsaktivismen, liksom med kampen mot slaveriet (x2).

Samt om den kvinnliga emancipationen – och dess motstånd – i idéhistorien, universitetsvärlden (x2), idrottsvärlden, litteraturen, konstvärlden, musikvärlden, filosofin; om kvinnans ställning inom islam, i det tyska samhället, i den samtida kinesiska litteraturen och hos de gamla grekerna. Vidare om kvinnosynen i frågor om moderskapet, sexualitet, aborter, krig (och krigsänkor), religion och damtidningar

Ja, och både Elin Wägner och Ellen Key hör förresten numera till den skara som både skrivit och omskrivits under strecket:

* ”Elin Wägners kamp ständigt aktuell”

* ”Elin Wägners särartsfeminism får en ny chans”

* ”En tvärsäker optimist att inspireras av”

* ”Hatad och älskad för sin pacifism”