Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

Inte minst genom boken ”Barnets århundrade”, som gavs ut år 1900, kom Ellen Key (1849–1926) att bli en av sekelskiftets mest inflytelserika författarröster, i Sverige men också utomlands.

Som pedagog, kvinnosaksideolog och pacifist bidrog Key till att definiera värdet av sådant som fred, jämställdhet mellan könen, kärleksfull uppfostran, individuellt utvecklande utbildning och sexuell frigörelse. Det vill säga vad man i dag kanske skulle kalla mjuka värden – enligt Key själv förknippade med kvinnlighet – vilket i sin tur säkerligen bidragit till att hon blivit något av en gökunge i den feministiska historieskrivingen.

Ellen Keys betydelse för 1900-talets kvinnliga rösträtt och liberalare syn på barnuppfostran kan i alla händelser knappast överskattas. Med patos och stor framställningskonst ägnade hon sig under flera decennier åt att skriva böcker och tidningsartiklar kring sin samhällsfilosofi.

Under strecket hade bara existerat som avdelning i SvD i ett par veckor när Ellen Key den 7 november 1918 skrev sin första streckare (”En fredsbok av en statskyrkopräst”, om Thure Bergströms novellsamling ”Medan själen skälver. Syner och tankar i natten, framburna av Gunnar Gran, statskyrkopräst”.) Året därpå skrev hon på denna plats en essäistisk betraktelse över de historietyngda trakterna kring hennes Strand, där hon vid det laget bott i åtta år:

* ”I aftonsången” (11/12 1919)

Sin tredje och sista streckare skrev hon dagen efter de första riksdagsvalen i vilka kvinnor fick delta –

”Ej fullt trettio år hade förflutit sedan rösträtt för kvinnan först krävdes. Ej fullt tjugo voro gångna sedan kvinnorna målmedvetet började det arbete, som slutligen givit dem en fullkomlig seger.”

* ”Rösta och rädda” (24/9 1921)

I samband med Ellen Keys 100-årsjubileum, 23 år efter hennes bortgång, skrev en av hennes forna elever vid Whitlockska samskolan i Stockholm, Mia Leche Löfgren, en minnesstreckare om upplevelserna av Ellen Key som lärarinna:

”Ellen Key tillhörde oss inte bara i utan också utanför skolan. När våra föräldrar inte fick bukt med vår inbundenhet eller vårt trots, fick hon oss att öppna våra hjärtan.”

* ”Ellen Key på nära håll” (11/12 1949)

Med den svenske nationalskalden och 1916 års Nobelspristagare Verner von Heidenstam brevväxlade Ellen Key ända sedan de båda debuterade som författare i slutet av 1880-talet. Deras meningsutbyte kan man läsa om i dagens understreckare av idéhistorikern Anders Burman.

Faktum är att deras korrespondens redan för snart 70 år sedan var föremål för en understreckare, då de uppdagats i Ellen Keys privatarkiv:

* ”Heidenstam och Ellen Key” (23/6 1940)

I övriga streckare har förresten under senare år Ellen Keys förbindelser med den världsberömde arkitekten Frank Lloyd Wright, samt den franske Nobelpristagaren Romain Rolland, utretts.

Än mer om Ellen Key kan man förslagsvis läsa på hennes ”officiella hemsida”, eller hos Ellen Key-sällskapet.

[Foto: Scanpix, 1920]


Fler bloggar