Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

”Svenska elever sämre på matte” löd rubriken på ett TT-telegram som flöt in i går, baserat på den senaste mätningen av TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study), där det bland annat framgick att svenska gymnasieelever ”tappar mestbåde i matte och fysik bland de fyra länder som deltagit i studien både 1995 och 2008″.

Även i studier som mer allmänt vill jämföra kvaliteten (eller kanske snarare effektiviteten) hos olika nationers skolsystem, tycks det ofta vara just matematikkunskaperna som mäts. Inte så konstigt, förvisso: matematikens verktyg är ju internationella, och matematiken hänger intimt samman med fysik, kemi, astronomi, teknik och ekonomi med mera – kort sagt utgör räkneläran en grundpelare i det moderna livet, även om ursprunget är förhistoriskt.

”Den matematiska förståelsen dansas fram”, skriver Helena Granström i dagens understreckare, apropå den språklöshet och kreativa växelverkan mellan medvetet och omedvetet som kännetecknar matematiskt problemlösande. På många sätt liknar matematisk verksamhet den konstnärliga, konstaterar hon vidare:

”De aspekter som betonas vid försök att vetenskapligt definiera matematisk skaparkraft skiljer sig inte nämnvärt från beskrivningar av kreativitet i stort. I båda fallen tycks förekomsten av någonting nytt och oväntat vara central: en ny metod för att bevisa ett subtilt matematiskt påstående, en sats som länkar samman tidigare orelaterade fält.”

Missa inte heller morgondagens streckare [uppdatering: här], där Lars Nystedt tittar närmare på logaritmerna, dessa talens magiska ersättningstal som upptäcktes på 1600-talet och som gjorde det möjligt att med enkla additioner eller subtraktioner komma fram till samma resultat som annars krävde betydligt mer komplicerade strövtåg bland multiplikationer och divisioner, med revolutionerande följder. ”Den fantastiska kraften i modernt räknande kommer från tre uppfinningar: de arabiska siffrorna, decimalbråken och logaritmerna”, som den inflytelserika schweizisk-amerikanske matematikhistorikern Florian Cajori (1859–1930) konstaterat.

Och botanisera gärna djupare i tidigare publicerade understreckare om matematikens historia, filosofi och magi:

* ”Grekerna gjorde geometrin vacker”

* ”Frege och frågan om varför 7+5=12”

* ”Det kan löna sig att räkna rätt”

* ”Mittag-Leffler en matematikens entreprenör”

* ”Privatlärare drev fram mattesnillen”

* ”Stort hopp knöts till maskinen som räknade”

* ”Den extrema rationalistens irrationella liv”

* ”Nya texter av Arkimedes – heureka!”

* ”Det som räknas går inte att räkna”

[Foto: Tomas Oneborg/SvD/Scanpix]

Fler bloggar