Annons

Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

Med jämna mellanrum möts vi av skandalartade nyheter om hur
animalieindustrin hanterar sin produktion. Eller rättare sagt: hur den
behandlar sina djur. Eller ännu rättare: hur vi som konsumenter med
krav på mycket men billigt medverkar till en effektivitetsspiral som
tycks ta sig allt fasligare uttryck.

I dagens understreckare skriver Helena Pedersen om det
moderna samhällets ”djurekonomi” – ”ett globalt nätverk som omfattar
bland annat den globaliserade livsmedelssektorn; den ekologiska
skövling som följer av ett intensivt utnyttjande av land (och hav);
handeln med och uppfödningen av vilda djur för cirkusar, laboratorier,
sällskapsdjur, troféer, sport och andra syften; samt bioteknologin.”

Frågan väcks: speglar allt detta verkligen också hur vi känner
för djuren i fråga, och hur vi vill förhålla oss till dem? I
morgondagens streckare skriver Anette Kristensson om hur man
inom filosofin betraktat djuren; det vill säga i den mån man har gjort
det annat än som negativ kontrast till människans förmögenheter. Ett
försök att få till stånd en fördjupad förståelse av vår relation till
djuren gjorde den franske filosofen Jacques Derrida i en serie föreläsningar i slutet av 90-talet, som nu givits ut i bokform – Kristensson har läst den.

Det var väl egentligen först på 70-talet som oroliga röster om
djurutnyttjandet på allvar började höras. Med boken ”Djurens
frigörelse” från 1975 väckte den australiske moralfilosofen Peter Singer
debatt genom att spetsa till retoriken; han ville åt ”diskrimineringen”
av djuren, och menade sig inte se några etiskt relevanta skillnader
mellan människor och ”alla andra varelser som är kapabla att känna
smärta”.

År 1981 skrev SvD:s dåvarande kulturchef Leif Carlsson en
streckare i vilken han uppmärksammade hur ”de allra senaste åren har
skådat ytterligare en befrielserörelse: nämligen den som tagit sig an
djurens sak”:

”På senare tid har, som känt, etiska nämnder inrättats för att bedöma
djurförsök; i princip på samma sätt som sker vid medicinska försök på
människor.
En viktig sak är därmed uppnådd: erkännandet av att
djurförsök över huvud är ett etiskt problem.”

Varsågod: ”Djuren är väl också människor?”

De senaste åren har sett flera understreckare om olika aspekter av vår konfliktfyllda relation till djuren:

* ”Att höra svinets suckan”

* ”Guds avbild respekterar djurens rätt”

* ”På spaning efter en svårfångad mänsklighet”

* ”Jakten på den lilla skillnaden”

* ”Djuren vantrivs i naturen”

* ”Ädelmodiga djur och människans bestialiska natur”

* ”Djuren hjälper oss att förstå oss själva”

Och så har det streckarskrivits om bland annat katter, getter, hamstrar, renar, daggmaskar, fåglar, apor, apor och åter apor