Annons

Under strecket-bloggen

Ludvig Hertzberg

Ludvig Hertzberg

Till slut, efter mer än 15 år, har man alltså lyckats finna och gripa Ratko Mladić, den bosnienserbiske överbefälhavaren under Bosnienkriget 1992–95, ansvarig bland annat för Srebrenicamassakern.

Gripandet är säkerligen av största vikt för försoningsprocessen på Balkan. Han var den siste av de jugoslaviska krigens huvudsakliga förbrytare på fri fot – nästan tio år har gått sedan Slobodan Milošević åtalades och greps för brott mot mänskligheten av Haagtribunalen (han hann dock avlida innan rättegångarna avslutats, 2006), medan Mladićs kumpan Radovan Karadžić utlämnades till samma instans 2008.

Flera år efter kriget råder fortfarande urgamla maktstrukturer på Balkan, blandade med folkliga offermyter, konstaterade Richard Swartz i understreckaren ”Balkan fast i militärens och mytens makt” (14/6 2005), vilket han såg som en förklaring till att Mladić och Karadžić då ännu inte utlämnats.

I en understreckare 2007, ”Endast rättvisa kan ge hållbar försoning”, skrev Joakim Molander om vikten av att Karadžić och Mladić ställs inför rätta för att en försoningsprocess mellan folken i Bosnien och Hercegovina ska kunna påbörjas.

Nu är det med andra ord upp till bevis för Haagtribunalen (Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, ICTY), som upprättades 1993 av FN:s säkerhetsråd – inspirerat av andra världskrigets Nürnbergrättegångar – som ett sätt att på basen av internationell straffrätt utkräva ansvar för krigsförbrytelser.

Tribunalen har dock omgetts av såväl skepsis som befogad kritik genom åren. I understreckaren ”Srebrenica, ett misslyckande för tribunalen” (11/7 2005) redogjorde Agneta Bohman för svårigheterna att nå upp till de förväntningar som tynger tribunaler av denna typ.

Läs även fler understreckare om Balkankrigen och deras efterspel:

* ”På Balkan gäller segra och besegra”

* ”Europeiska värden slår inte rot på Balkan”

* ”Balkankrigen belysta av serbiska källor”

* ”Landet med fjorton regeringar”

* ”På Balkan gick alla medier i takt”

Ludvig Hertzberg

Samfundet De Nio beslutade i dag att utdela ett Särskilt Pris på 200 000 kronor vardera till två lärdomsgiganter som SvD:s läsare under ett halvt sekel haft förmånen att följa: Thure Stenström och Stig Strömholm.

Litteraturprofessor em Thure Stenström och civilrättsprofessor em Stig Strömholm, båda tidigare verksamma vid Uppsala universitet, har bland mycket annat utmärkt sig även som streckarskribenter av stora mått: Stenström skrev sin första understreckare (”Kierkegaard och eftervärlden”) den 5 maj 1963, och har sedan dess hunnit med ytterligare 234 (senast ”Bach fyllde faten med hjälp av kantaten” 27/2 2011), medan Strömholm streckardebuterade för mer än 50 år sedan, under rubriken ”Encyklopedi med idéer” (22/8 1960); hans senaste, ”Kung Arturs bana ett öde för gudar”, var hans  337:e!

Med bara ett klick kan man botanisera bland dessa veteraners understreckare från det senaste decenniet här på svd.se:

* Thure Stenström
* Stig Strömholm

Ludvig Hertzberg

I morse kom det dystra beskedet att den ryske journalisten och mångårige SvD-medarbetaren Arkadij Vaksberg efter en tids sjukdom i går avlidit på Sklifosovskijinstitutet i Moskva.

Arkadij Vaksberg föddes den 11 november 1927  i Novosibirsk i dåvarande Sovjetunionen, tog en doktorsexamen i juridik vid Moskvauniversitetet och arbetade som advokat fram till 1973. Därefter var han framför allt verksam som journalist, från 1996 som korrespondent i Paris där han bosatte sig. Han hann även skriva ett fyrtiotal böcker om rysk politik – senast på svenska kom ”Giftlaboratoriet. Från Lenin till Putin – 90 år av politiska mord” (2008).

Svenska läsare känner Arkadij Vaksberg kanske främst som streckarskribent – sedan början av 90-talet skrev han regelbundet understreckare för SvD, ofta med ett oförsonligt ljus kastat mot sprickorna i Rysslands demokratiska fasad. Den sista – ”Vem har makten i Rysslands demokrati?” – publicerades den 14 december 2010.

Inte sällan baserades dessa streckarrapporter på egen forskning och förstahandsinformation – han grävde flitigt i de ryska arkiven när de väl öppnades och hade ett värdefullt kontaktnät. De sensationella fynd som han presenterade i understreckaren ”Die Leander egentligen kamrat Zarah?” 2003 blev en världsnyhet, och hans initierade analyser av rysk realpolitik, korruptionen i Kreml och Stalinkulten har kontinuerligt hört till det mest avslöjande och skarpsynta som svenska medier kunnat bjuda på i ämnet.

Alla Vaksbergs understreckare från 2002 och framåt går att läsa här på svd.se, översatta av Bengt Samuelson – sök på Arkadij Waxberg respektive Arkadij Vaksberg (de skilda stavningarna beror på att transkriberingen av hans namn – Аркадий Ваксберг – moderniserades 2008).

Ludvig Hertzberg

Efter nyheten om Usama bin Ladins död är det många som frågar sig vilka konsekvenser, om några, detta kommer att få för den islamistiska terrorismen. Vad innebär bin Ladins död för terroristnätverket al-Qaida, kommer någon att ersätta honom som offentlig ledargestalt, och i så fall vem?

Man bör dock komma ihåg att al-Qaida som organisation mest av allt är en sorts gemensamt varumärke för skilda jihadistiska grupperingar, medan informationen om hur nätverket fungerar är knapphändig, liksom om vilken roll ledargestalten i själva verket spelar, trots att strålkastarljuset inte minst efter elfte september 2001 varit riktat mot såväl bin Ladin som al-Qaida.

Några av de mest framgångsrika inblickarna har erbjudits i böcker som Holy War, Inc. Inside the Secret World of Osama bin Laden av terroristexperten Peter L Bergen och Al Qaeda. Brotherhood of Terror av Paul L Williams (anmälda i understreckaren ”Al-Qaida – ett medieföretag i livsstilssektorn”); av den av amerikanske journalisten Steve Coll i Ghost Wars. The Secret History of the CIA, Afghanistan, and bin Laden, from the Soviet Invasion to September 10, 2001 (understreckare) och Bin Ladin. Ett familjedrama (recension);  i Lawrence Wrights Al-Qaida och vägen till 11 september (recension), samt i den anonymt författade Imperial Hubris: Why the West is Losing the War on Terror (understreckare).

Läs mer om al-Qaida och bin Ladin under strecket:

* ”Den nya globala oordningen”
* ”Terrorns politiska ansikte”
* ”Al-Qaida terroriserar väst med skrifter”
* ”Al-Qaidas våld kan vara övergående”