Annons
X
Annons
X

Kulturbloggen

Anders Q Björkman

Anders Q Björkman

När det blev känt att regeringen tänkte spara bort de svenska Medelhavsinstituten blev det full fart på Kultursverige. S och MP skulle offra instituten för att spara 22 miljoner kronor, men tvingades backa efter högljudda protester.
Nu har riksdagen som bekant i stället klubbat en alliansbudget och häromdagen stod klart att den innehöll en annan kulturbesparing som också den väckte bestörtning – litteraturstödet skulle bantas med 15 miljoner. Men att den nedskärningen var lika ogenomtänkt som den på kulturinstituten blev uppenbart på fredagen när Alliansen bytte fot: nu ska i stället de 15 miljonerna tas från stödet till kulturtidskrifter.

En veritabel slakt, en minskning med 75 procent.
Vi går mot nyval, men som kulturintresserad väljare undrar man om det spelar någon roll vilket block som styr. Kulturkompetensen verkar lika låg på bägge sidor. Kulturpolitiken präglas av förhastade besparingar – som i budgetsammanhang är rena kaffepengar, men för kulturen betyder liv eller död.

Kategorier

Anders Q Björkman

I brist på Sovjetunionen får man ägna sig åt alternativa kremlologiska studier. Om Svenska Akademien och Nobelpriset till exempel.
Hur ska man tolka att De aderton i år höjer säkerheten och stänger ute allmänheten från tillkännagivandet i Börshuset klockan 13 i dag? Att Salman Rushdie får Nobelpriset?
Å andra sidan; i sitt senaste verk, ”Den inre rymden”, diktar akademiledamoten Kjell Espmark bland annat om en fantastisk afrikansk författare som aldrig fick priset. Kan vi från det sluta oss till att det blir en afrikan i år?
Den tesen stärks väsentligt om man beaktar att Per Wästberg, ordförande i Nobelkommittén, såg så väldigt glad ut på årets bokmässa i Göteborg. Det blir nog en afrikan!
Fast… även den ständige sekreteraren tillika historikern Peter Englund verkade himla nöjd och till freds på bokmässan. Det skulle kunna tolkas som att Svetlana Aleksijevitj, som så konsekvent har skildrat sovjetisk närtidshistoria, belönas på torsdagen, eller hur?
Det som dock slår hål på alla dessa indicier är att Bob Dylans just nu pågående turné i Nordamerika tar slut i New York den 3 december. Rockpoeten tycks alltså ha lämnat en rejäl lucka i kalendern kring den 10 december.

Nobelpris

Anders Q Björkman

David Bowies Berlinperiod 1976–78 har bubblat upp till ytan igen, dels genom att Bowie själv sjöng om Berlin på den oväntade comebackskivan ”The next day” förra året (som Andres Lokko recenserade i SvD), dels på grund av att den hyllade utställningen om Bowie flyttat från London och öppnat i Berlin.
Minimalistiske kompositören Philip Glass har tidigare gjort konstmusik av styckena från de instrumentala B-sidorna på de kultförklarade plattorna ”Low” och ”Heroes”. Nu har de blivit jazz i stället. I veckan släpper den engelske jazztrummisen Dylan Howe ”Subterraneans”, ett album där David Bowies och Brian Enos elektroniska musik tolkas av en jazzkvintett. Finns att lyssna på här.

Erica Treijs

Hbtq-frågor är fortsatt eftersatta bland landets kommuner. Men RFSL:s undersökning visar ändå att 40 procent har gjort särskilda satsningar för att förbättra situationen för hbtq-personer. Och drygt 84 procent av kommunerna har upprättat policydokument för att motverka diskriminering och kränkande behandling, en förbättring på drygt 50 procent sedan senaste mätningen 2006.

Hur det är ställt med likabehandlingsplaner på på landets skolor framgår inte av undersökningen, men RFSL kommer att fortsätta arbetet genom att bland annat kontakta kommunernas skolchefer för att kunna skapa sig en bild av situationen.

Att ”synliggöra situationen för hbtq-personer och att visa på goda exempel är avgörande för en utveckling i rätt riktning”, skriver RFSL.

Erica Treijs

På SVT:s scen debatteras feminismen ännu en gång, medan RFSU laddar upp med ett sprängfyllt seminarium där man vänder på begreppet en aning och diskuterar män och jämställdhet.

– Det blir en tredje pappamånad, det kan jag garantera oavsett vem som vinner valet, sa jämställdhetsminister Maria Arnholm.

Under politikerveckan är alla de feministiska programpunkterna välbesökta och när det nu är manlig jämställdhet som ska debatteras så består publiken av i stort sett lika delar kvinnor och män. Det noterar Maria Arnholm från en solig scen som hon för dagen delar med, Ylva Johansson (S), Svend Dahl som tidigare i år presenterade utredningen ”Män och jämställdhet” och RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros.
”Jämställdhetsdebatten fokuserar med rätta på mäns större makt och större resurser. Män gynnas fortfarande generellt av könsordningen i samhället. Detta är uppenbart utifrån vår utredning. Men de könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Det är därför viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet”, står att läsa i utredningen.
– Män är överrepresenterade i både de översta och de nedersta samhällsskikten, konstaterar Svend Dahl.
Män har fortsatt mer makt och tjänar mer, men är också överrepresenterade i den statistik som mäter självmord, våldsbrott och ohälsa.
– Med insikten om att många av problemen är intimt kopplade till uppfattningar om maskulinitet, så kan vi lättare jobba vidare. Normer om manlighet – att man ska klara sig själv och vara osårbar – drabbar båda könen och det försämrar mäns livschanser, säger Dahl.
Jämställdhetsminister Maria Arnholms recept för att stärka jämställdheten var att öronmärka ytterligare en pappamånad och att lansera ett jämställdhetslyft i skolan (utbildning för lärare i jämställdhetsfrågor).
Panelen var rörande överens i de flesta frågor, men medan Svend Dahl argumenterade för att alla har att vinna på jämställdhet så menade Ylva Johansson att män kommer att tvinga ge ifrån sig makt och förlora i ägande.
– Men det finns uppsidor också, ni kommer att få leva längre, må bättre, ha en bättre relation till era barn och bättre sex.

 

 

 

 

 

 

 

Erica Treijs

Skärmavbild 2014-07-04 kl. 13.12.14

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det drar ihop sig till slutspurt för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, som tidigare meddelat att hon inte tänkt ställa upp för omval efter åtta år på ministerposten, men som ånyo öppnat dörren på glänt. ”Nu kommer jag att kämpa hårt för att Alliansen ska vinna valet i höst och därefter vill jag gärna fortsätta som kulturminister”, berättade Adelsohn Liljeroth för TT.

Men det var just det, att Alliansen ska vinna vinna. Just nu finns inte mycket som pekar på att Kulturdepartementets anrika hörnrum på Drottninggatan 16 i Stockholm även i fortsättningen kommer att tillhöra Lena Adelsohn Liljeroth. Det har förstås satt igång spekulationerna kring vem som kan tänkas ta över efter valet.

Vänsterpartiets Lars Ohly är en av dem som känner sig manad och bland partierna utanför alliansen är det också han som har i särklass mest politisk erfarenhet. Ett annat namn det spekuleras kring är kulturutskottets ordförande, och socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla C Carlsson,  som varit en ovanligt flitig debattör i Almedalen i år.

Nu är det ju som bekant statsministern som utser ministrarna, men låt oss hoppas att ingen pekar på Håkan Juholt. Trots ett brinnande kulturintresse är risken alltför stor att hans person kommer i vägen för sakfrågorna.

Erica Treijs

Våra museer verkar med olika tuffa ekonomiska krav på självfinansiering. Nationalmuseum, som lever ett nomadliv i kappsäck i väntan på att renoveringen av byggnaden ska vara klar 2017, har 70 procent av sin verksamhet finansierad med offentliga medel. Resten måste de dra in själva, via exempelvis sponsring och samarbetsavtal.

– Efter renoveringen ska vi betala marknadshyra för byggnaden som innebär att alla medel vi får i statligt anslag kommer att ätas upp av detta. Fastighetsverkets vinst betalas med kulturbudgeten, säger Berndt Arell, överintendent på Nationalmuseum.

Björn Rosengren, före detta näringsminister agerade för dagen moderator (men har ett eget intresse i Nationalmuseum som medlem av museets referensgrupp i designfrågor), frågade om Nationalmuseum sneglat på Fotografiska som i vilket fall är en ekonomisk succé. Både Berndt Arell och Onita Wass, VD för Millesgården höll med om att konsthallen som gärna vill se sig som ett museum har lyckats med att både dra folk och få ekonomin att gå ihop.

– Men vårt uppdrag är annorlunda. Om vi inte hade haft ansvar förr Sveriges största konstsamling, inköp, forsknings- och publikationsverksamhet, så hade vi också kunnat plocka ut vinst. Vi har en bra kommersiell verksamhet vad gäller utställningar.

Är museichefer dålig entreprenörer?

– Försiktiga, möjligen fega, svarade Berndt Arell.

Erica Treijs

Att politikerveckan i Almedalen står i full blom har knappast undgått någon och det är glädjande att se att se hur årets utbud också speglar samhällsdebatten i stort. Och att det inte bara är från stora scenen som man vågar sig på att nämna feminism och ta avstånd från rasism. Men att så många paneldeltagare och föredragshållare framhåller att de är rasifierade är intressant.

Rasifiering kommer av engelskans racialization och betyder att ras inte i första hand är något som finns, utan något som skapas genom att dela in människor efter språkliga, politiska och kulturella skillnader. Förvisso ett bra och viktigt ord, men det är samtidigt beklämmande att företrädelsevis unga människor använder det i debatten för att bli lyssnade till. Att den egna erfarenheten av att ha blivit satt i ett fack beroende av exempelvis hudfärg eller religion krävs för att få komma till tals. Å andra sidan är dessa berättelser viktiga att släppa fram.

Rasifiering är ett ord att hålla koll på. Språk är makt. Och maktens nycklar är svåra att få fatt i.

 

Erica Treijs

Det blev en förvånansvärt sansad debatt i Almedalen trots att forskare och kulturpolitiker skulle mötas under rubriken ”Nyttig eller onyttig kultur?”– något som brukar resultera i smutsig pajkastning och en hopplös diskussion om huruvida vi kan mäta kulturella uttryck i pengar eller inte.

Möjligen berodde det på en ovanligt hög nivå på paneldeltagarna med Lars Strannegård, Handelshögskolans rektor och Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på ena sidan och politikerna Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholm och Gunilla C Carlsson, ordförande i kulturutskottet på den andra.

Man kan absolut ha nytta av kultur, menade Strannegård men gjorde en tydlig distinktion mellan just nytta och instrumentalisering. Alltså kultur kan berika och öppna människors sinnen, men bör inte användas som investeringsargument som i sin tur ska borga för en viss avkastning. Han tar avstånd från att kulturella och kreativa verksamheter ska analyseras som näringsgrenar. ”Ekonomi är ett medel och kultur ett mål”, låter det när Lars Strannegård har ordet.

Kritik kom från publiken om de otrygga anslag som kulturutövare tvingas leva med. Madeleine Sjöstedt menade att hon sett till att förlänga kulturstödet från ett till tre år.

Men mest intressant (och glädjande) är ändå att de relativt sett få programpunkter på årets politikervecka som rör kultur faktiskt är fullsatta till sista plats.

Erica Treijs

Vem bestämmer egentligen över din tillgång till internet? Och kan nätägare ta ut en särskild avgift för de kunder som kan betala och på så sätt skapa en egen digital gräddfil?

Frågorna var fler än svaren när bland andra Sara Andersson på Post och telestyrelsen debatterade frågan i Almedalen tillsammans med bland andra före detta näringsminister och nuvarande rådgivare inom Kinnevikkoncernen Björn Rosengren.

Makten över internet får av demokratiska skäl inte ägas av operatörerna, utan det handlar om att bevara nätets brokiga flora. Det var samtliga paneldeltagare överens om.

Bakgrunden till diskussionen är att i februari i år slöt Netflix och bredbandsbolaget Comcast ett avtal där Netflix betalar för en direkt anslutning till Comcasts nät, vilket gjorde att hastigheten för videobolagets Comcast-kunder ökade med över 50 procent.

Rosengren hävdade att trots att Kinnevik både tillhandahåller nät och levererar innehåll förespråkar digital allemansrätt.

Diskussionen om nätneutralitet lär fortsätta.