Marimekko plagierar igen

Det finländska designföretaget Marimekko är åter i blåsväder efter ytterligare en anklagelse om mönsterstöld. Formgivaren Kristina Isola som erkänt att hon plagierat ett verk av den ukrainska konstnären Maria Prymachenko till sitt mönster ”Skogsfolk” – ett tilltag som nu lett till att företaget brutit samarbetet med Isola.

”Jag vill att vi absolut ska kunna lita på att våra designer öppet berättar var de har hämtat inspiration till sina verk. Ett sådant förtroende behövs för konsumenternas, formgivarnas och Marimekkos gemensamma bästa”, säger Marimekkos vd Mika Ihamuotila i ett pressmeddelande.

Ihamuotil kräver nolltolerans när det gäller plagiering.

Ett givet uttalande från högsta ledningen på ett designföretag som sedan levt sedan 1962 på att skapa och tillverka högkvalitativa produkter. Ännu mer självklart sedan storsäljande tyget Hetkiä/Moments av designern Maija Louekari i förra veckan visade sig bygga på Markus Lepos 60-talsfotografi – vilket orsakade ytterligare en kopieringsskandal.

Samtidigt lever vi i en tid där synen på original och kopia förändrats rejält. Ritningar delas över världen, via källor som exempelvis openarchitecturenetwork.org och 3D-printrar gör det möjligt att skriva ut designobjekt i samma ögonblick på flera ställen i världen. Projektplaner publiceras på nätet långt innan de realiseras för att skapa finansiering via olika crowdfunding-tjänster. Senast rapporterade dezeen.com om rekordprojektet Hab Housing limited (HAB) – som dragit in 19,7 miljoner svenska kronor på 13 veckor på sajten Crowdcube  för att bygga hus som gör människor glada.

Det finns uppenbara bekymmer i hanteringen av original och kopior, inte minst när det kommer till inredning – där också handeln med möbelkopior blir allt vanligare. Olika länder har olika upphovsrättsliga lagar och i en allt mer globaliserad värld så passar företag som sysslar med otillåtna kopior  på att utnyttja dessa kryphål. Lägg därtill att  eventuella rättsliga processer ofta blir både dyra och långdragna historier.

Vad blir då kontentan? I fallet Marimekko är det självklart både klantigt och oförsvarbart att deras formgivare plagierat andras verk – istället för att gå till källan. Före nätets intåg var det enklare att stjäla istället för att inspireras, eller i alla fall lättare att komma undan om så var fallet.

Den här gången är dessutom straffet kännbart – enligt Yle har företaget förlorat en fjärdedel av sitt börsvärde.

Men samtidigt är det dags att designbranschen vågar se hur världen ser ut och att vi är mitt i ett strukturellt skifte som kommer att även förändra synen på ett original och hur kopior hanteras. Det är något som modebranschen gått igenom och som musikindustrin numera hanterar betydligt bättre sedan exempelvis Spotify på allvar konkurrerar med piratnedladdad musik. Det är dags att möbeltillverkarna och designbranschen själva tar en ställning i debatten kring kopior och original.