Anna Ångström
När regnade det senast manna från himlen över svenskt dansliv? I Danmark kan Den Kongelige Ballet glädja sig åt en donation på hela 50 miljoner danska kronor (58 miljoner svenska) som ska gå till att skapa fem nya produktioner åren 2013-17. Bakom den generösa summan står Annie & Otto Johs Detlefs fond, som vill bidra till balettens konstnärliga utveckling. Eller som de skriver ”säkra konstnärlig utveckling, innovation och nya starka balettupplevelser för publiken”.
Det är inte första gången paret Annie & Otto Johs Detlefs fond finansierar Den Kongelige Ballet. Under 2010-12 bidrog de till uppsättningar som ”Nötknäpparen” och ”La Bayadère” och i förlängningen den produktion som öppnar säsongen denna höst: Twyla Tharps hyllning till Frank Sinatra, ”Come fly away”. Kommande år ska baletten bland annat sätta upp ”Sylfiden” och ”Kameliadamen” men också en helt ny balett av John Neumeier från Hamburgoperan och ett annat nytt, samtida dansverk.
Man kan förstås hävda att stora institutioner som har i uppdrag att vårda kulturarvet och samtidigt vara nyskapande bör subventioneras med offentliga skattemedel i så pass hög grad att de inte ska vara beroende av sponsorer, som ju kan rycka undan stödet när som helst. Den mer experimentella, icke-institutionaliserade kulturen är dessutom sällan på tapeten när det gäller kommersiell sponsring eftersom företagen vill synas och få indirekt marknadsföring. Det danska systemet för sponsring bygger dock på fonder, vilket har skattemässiga fördelar eftersom det inte innebär krav på motprestation. Det medför att fler enskilda konstnärer får stöd direkt, och mecenatverksamheten är utbredd i Danmark.
Ibland blir det dock besvärligt med generösa kulturgåvor – åtminstone om det resulterar i skenande fasta kostnader som för Operaen på Holmen i Köpenhamn, skänkt av A P Møller och Chastine Mc-Kinney Møllers fond, och invigd 2005.