Inte så konstigt att ryssarna tog Wallenberg

menar Gellert Kovacs som i sin nya bok, Skymning över Budapest, visar att svensken hade indirekta kontakter med den amerikanska underrättelsetjänsten, och direkta kontakter med den borgerliga ungerska motståndsrörelsen i huvudstaden, att det fanns såväl humanitära som politiska drivkrafter bakom hans arbete, och att den svenska hemliga statliga C-byrån försåg oppositionen i Budapest med radioapparater.

Allt detta visste förmodligen den sovjetiska underrättelsetjänsten, och därmed Stalin, som redan 1944 var synnerligen misstänksam mot de västallierade, och på ett plan hade det kalla kriget faktiskt börjat innan det andra hade slutat.

Boken är bland annat en genomgång av Wallenbergs och Per Angers samverkan med olika ungerska motståndsgrupper, det fanns ett halvdussin, och bekräftar bilden av svensken som en smidig samarbetsman, vars insatser var helt beroende av det teamwork som gjordes på ambassaden och utanför.