Flygande nystart för Dansmuseet – men var är skylten?

Foto: Denis Darzacq

Det brukar hävdas att det är bra att flytta ibland. Man får chans att rensa ut och börja om på nytt. I så fall borde Dansmuseet i Stockholm snart ha rensat ut allt i sina förnämliga och världsberömda samlingar av dansrelaterade föremål från hela världen samt arkivet. För om något museum har fått flytta runt under sin 60-åriga existens, så är det Dansmuseet.

Sex adresser har det blivit sedan det öppnade 1953 i en källare på Operan: Filmhuset, Wennergrenska palatset i Diplomatstaden, Dansens hus, Gustav Adolfs torg och Drottninggatan 17 – mittemot kulturdepartementet som borde välkomna sin nya granne!

I veckan smygöppnade museet med vernissage av ”Gravity language”, den franske fotografen Denis Darzacqs fascinerande bilder av unga människor som till synes viktlöst svävar genom stadslandskap och snabbköp. Tala om flygande start.

Lokalerna påminner lite om de storslagna utrymmen som museet fick lämna vid Gustav Adolfs torg tillföljd av statsrådsberedningens evakuering när Rosenbad ska renoveras. Så är det också en flytt från före detta banklokaler till före detta banklokaler. Och med källarplan där de tillfälliga utställningarna ryms.

Museet fick chockbeskedet om flytten för tre år sedan och har sedan dess fört en dialog med Statens fastighetsverk om att få likvärdiga lokaler med centralt läge.Det nya läget vid den kommersiella Drottninggatan är på sätt och vis perfekt. Men lokalytan är mindre än den förra och hyran högre, samtidigt har kulturdepartementet har sänkt museets bidrag. Här finns inte lika stor plats för en permanent utställning med museets berömda samlingar av bland annat material från Svenska Baletten i Paris 1920-25 – med verk av Fernand Léger, Giorgio de Chirico, Francis Picabia, Nils Dardel med flera – och dräkter från Ryska Baletten. En hel del danshistoria hamnar i magasin.

I höst, när museet öppnar på allvar, kommer dock kostymskaparen och scenografen Charles Koroly att  forma en egen utställning med verk ur samlingarna. Tanken är att exponera dem på ett nytt och överraskande sätt i entréplanet. Hoppas att folk hittar dit.

Bistro Rolf de Maré (döpt efter grundaren av museet, tillika skaparen av Svenska Baletten) exponeras väl mot gågatan, men man ska ha ögonen med sig för att upptäcka att här också finns ett museum. Kommunen har synpunkter på skyltningen, och museichef Erik Näslund har fört en envis kamp för att få synas bättre mot gatan. En gata där tingeltangel-kommersen snudd på sätter krokben för fotgängarna medan en pigg och värdefull kulturskatt förväntas smyga med sin närvaro.Så kan det inte vara.

Heja Dansmuseet, 60 år!