SFI 50 år. Hipp hipp Harry!

Idag, den 20 maj 2013, går ett gladlynt firande av Svenska Filminstitutet, SFI, av stapeln. Det sker i vår koloni på den franska Rivieran där det ska skålas och dansas mest hela natten. Alla kommer att vara här. Om än en del i anden… särskilt en, mest av alla.

1963 grundade Harry Schein en stiftelse för att stärka och utveckla svensk film och var sedan en inflytelserik kraft genom många decennier. Han såg den svenska filmen genom en veritabel guldålder, med folk som Widerberg, Troell och givetvis Bergman bland världsnamnen. Således gjorde denne Wien-födde kemiingenjör, socialdemokrat, Åsa-Nisse-kritiker, Cutty Sark-njutare, bankdirektör, författare med mera en insats som knappast kan överskattas för svenskt kulturliv.

Som ambassadör för sagda kulturliv var givetvis Cannes en fast punkt för Schein under de aktiva åren. Här stärkte och utvecklade han internationella kontakter med snitsig politess. Som här på bilden.

Lite oklart varifrån den kommer eller när den är tagen. Den muntre mannen till vänster är i alla fall Roger Ebert, Pulitzer-vinnande amerikansk filmkritiker som skulle bli helnykter 1979, så antagligen en god bit innan dess. Damen är en skådespelerska vid namn Edy Williams. Edy missade ogärna ett Cannes, fast hennes filmer aldrig varit i tävlan utan visades på de små marknadsbiograferna ett par kvarter bortom strandpromenaden. Där de hade viss framgång.

Sedan är det Harry. Exakt vad han gör här kan man tvista om. Kanske lär han Edy några användbara franska vardagsuttryck som ”Cœur de filet provençale”. ”Parfait d’Amour” eller ”Hej på dej, Monsieur Bon-Bon”. Ett drinkglas i var hand och en nytänd Kent i den ena balanserar han vant, samt en rullad branschtidning (förmodligen Variety) under vänster arm. Som god tennisspelare håller Harry alla bollar i luften – också på bild 2.

Flera bilder går i den goda SvD-smakens namn inte att visa. Vem mannen till höger är är ännu höljt i dunkel.