33 686 personer hatar inte Zach Braff

Med inspiration av ”Veronica Mars” lyckade Kickstarter-insamling har ”Scrubs”-profilen Zach Braff startat ett eget projekt. På bara tre dagar nåddes målet om 2 miljoner dollar –  och då är insamlingen öppen ytterligare hela 20 dagar.

Det dessa, när detta skrivs 33 686 personer, bidragit till är ”Wish I was here” – den ”andliga uppföljaren” till Zachs indiehit ”Garden state” från 2004 – filmen som kostade 2,5 miljoner dollar att spela in och som drog in 35,8 miljoner dollar i intäkter (det är fjorton gånger så mycket den kostade att göra). Vi var många som föll för Braffs snygga hemvändardrama med väl valt soundtrack om en skådespelare med en själslig tomhet som bara kunde fyllas av Natalie Portmans The Shins-lyssnande karaktär – en karaktär som senare blivit själva sinnebilden av en manic pixie dream girl (men faktum är att termen uppkom först efter Kirsten Dunsts karaktär i den ännu sämre filmen ”Elizabethtown” från 2005).

Att se om ”Garden state” i dag, med hajpen – tidningen Ingmar ägnade enbart filmens trailern ett par två, tre sidor –  bakom sig är direkt plågsamt. Braffs regidebut är ytlig, tom på innehåll och fylld av ”sköna” och ”knasiga” tablåer staplade på varandra som förmodligen ska fungera som underfundiga gestaltningar av filmens plågade huvudperson Andrew Largemans (spelad av Braff) sinnestillstånd. En karaktär det är närmast omöjligt att bry sig om – lika omöjligt som det är att sitta sig igenom väntrums-scenen där Braffs och Portmans karaktärer möts, eller badkarsscenen där Braffs karaktär lär sig att gråta(!).

På New York Magazines blogg Vulture skriver Jesse David Fox ett långt försvar för ”Garden state” som väl egentligen landar i att visst är filmen platt och ytlig men så dålig är den egentligen inte, och att det finns … många filmer som är sämre.

Bedöm själva om det här är en man ni skulle skänka pengar till:

(Att en person för 10 000 dollar, eller mer, köpt sig en roll i filmen, det är en annan diskussion).