Ricki Neuman
…påbörjades i Peter Nádas Det stumma territoriet som gavs ut på svenska våren 2012, och fortsätter nu i trilogins andra del, I nattens djup, som kommer denna månad.
Mötet är på 75 sidor, och utdraget, ytterst detaljerat, ”könshår för könshår”, som Nils Schwartz skriver i en recension, och varför, tänker jag, vad vill upphovsmannen egentligen, vad är han ute efter, sätta nytt världsrekord, eller bli uppmärksammad och äntligen nå ut till den stora publiken, för det har Nádas aldrig gjort, utan är snarare känd för att vara en krävande, seriös, intellektuell författare, som skriver tjocka böcker med syfte att spegla den tid som har gått, och jag minns hur jag till slut gav upp, att bli finkulturell, halvvägs genom tegelstenen Minnesanteckningarnas bok från 1994.
Sedan kommer jag ihåg en intervju som jag gjorde i Amsterdam, med den holländska författaren Harry Mulisch, några år innan han gick bort. Vi talade om hur svårt det är att skriva om sex, och han förklarade att han hade gjort flera olika försök i sina många böcker, men nu i efterhand framstod inget av dem som särskilt lyckat.
Det är en av de riktigt stora utmaningarna för en modern författare, slog han fast.
Kanske är det just det Nádas håller på med, ger sig i kast med det allra svåraste.