Kulturbloggen

Tobias Brandel

Tobias Brandel

I kväll är det dags för tidningen QX årliga Gaygala. För den som inte känner till konceptet går det till ungefär så här: Heterosexuella artister och kändisar säger i intervjuer – i allmänhet i anslutning till Pride – att deras gayfans är den allra bästa publiken, bögarna blir jättetacksamma och röstar fram nämnda heterosexuella artister och kändisar som pristagare i diverse roliga kategorier på Gaygalan, som alltid har en heterosexuell kvinna som programledare.

Man skulle kanske kunna tro att en gaygala i huvudsak skulle ge priser till hbt-personer, inte till heterosexuella mainstreamkändisar som är snälla nog att inte hata dem. Fast när den typen av kritik förs fram, till exempel i SvD förra året, blir QX förlagschef Jon Voss arg och hävdar att det i själva verket är Gaygalans kritiker som osynliggör hbt-personer.

Men i år tycks man ändå ha tagit till sig kritiken, för nu leds galan för första gången djärvt nog av en homosexuell man, som dessutom kommer från den lite underfundigare och smartare delen av nöjesvärlden, Magnus Skogsberg.

Och även bland de nominerade dominerar de icke-heterosexuella personerna på ett aldrig tidigare skådat sätt i år. Visst finns här förutsägbara namn som Lena Philipsson och Eric Saade. Men samtliga nominerade som Årets tv-stjärna är hbt-personer, och i Årets film och Årets duo har i alla fall in två av tre tydliga hbt-kopplingar. Och inte en Maria Montazami eller någon annan Hollywoodfru så långt ögat når. Är det svenskt gaysamhället äntligen på väg att bli lite queer?

Kategorier

Fler bloggar