Intimt och unikt på Fasching

Stockholmarna är egentligen lyckligt lottade. Här finns ett antal scener och salonger som kombinerar en vacker och intim miljö med ett spännande och rikt utbud. Södra Teatern, Mosebacke Etablissement, Cirkus, Oscarsteatern, China-Teatern, men också biografen Skandia är några exempel. De här platserna är inte självklara – nyss slog Vasateatern igen, biografen Astoria visar ingen film längre och det var på håret att vi blev av med konsertscenen Nybrokajen. Ofta finns de för att ett antal personer arbetar hårt för att hålla liv i dem.

Just en sådan pärla till scen är jazzklubben Fasching. Igår kväll upplevde publiken där ett unikt stycke levande musik när svensk-turkiske saxofonisten Ilhan Ersahin uppträdde med sin grupp Ilhan Ersahin’s Istanbul Sessions, här gästade av norske keyboardisten Bugge Wesseltoft. Vi som var där fick se basisten Alp Ersonmez svara på Ersahins saxofon, slagverkaren Izzet Kizil skämtsamt reagera på Wesseltofts skruvande på sina keyboardsreglage, allt uppbackat av Turgut Bekoglus intensiva, frenetiska trummande. Litet och intimt, nära till musikerna, alla ansiktsuttryck fullt synliga. Fantastisk musik som bara fanns just på Fasching och bara just då.

Som lät något i stil med det här: