Kulturbloggen

Tobias Brandel

Tobias Brandel

Artisten Peter Jöback firar sin 40-årsdag med beskedet att han fått titelrollen i The Phantom of the Opera i London, något det rapporterats flitigt om i svensk press den senaste veckan.

Jöback är möjligen fortfarande lite för ung och pojkaktig för rollen, skulle det kanske kunna invändas. Å andra sidan har man på senare år skakat nytt liv i den globala Phantom-franchisingen genom att låta yngre personer gestalta Fantomen, som Gerard Butler i filmatiseringen och Ramin Karimloo som gör rollen i uppföljaren Love never dies (jo, det finns faktiskt en Phantom II – musikalbranschen har börjat anamma filmvärldens förkärlek för uppföljare).

Den snart 25-årsjubilerande, numera något trötta originalversionen på Her Majesty’s Theatre pumpar på med åtta föreställningar i veckan året runt som om 1980-talet aldrig tagit slut. Jöback är att gratulera till ett tämligen slitsamt halvårskontrakt, men han vet vad han ger sig in på – i slutet av 1990-talet gjorde han den manliga huvudrollen i Miss Saigon i London.

Och han är inte ensam. Londonuppsättningen av The Phantom of the Opera har redan haft svenskarna Myrra Malmberg och Niklas Andersson i stora roller. De har dessutom medverkat i Les Misérables, liksom även Gunilla Backman gjort, och hon har i sin tur även varit med i Miss Saigon i London.

Alla mycket skickliga musikalartister som står sig väl i den internationella konkurrensen. Svenskar har gott rykte i musikalvärlden, lite som showbusinessens motsvarighet till pålitliga, blonda au pair-flickor.

Men onekligen infinner sig misstanken att de engelska producenterna också insett det kommersiella värdet av att locka en svensk publik. Hundratusentals, faktiskt närmare miljonen svenskar besöker London varje år, och många gör det med avsikten att se en fotbollsmatch eller en musikal. Och då tvingar vår nationella stolthet oss förstås att välja den show där en svensk stjärna fått huvudrollen. Till Monty Python-musikalen Spamalot i London gjordes för några år sedan till och med en hel dokusåpa i svenska TV3 där vinnaren Nina Söderquist fick den kvinnliga huvudrollen.

För den övriga publiken i teatersalongen som inte har en susning om vilka våra svenska stjärnor är blir det en vanlig föreställning med en högst duglig musikalartist i huvudrollen. För svenskarna blir det en kväll med skön Heja Sverige-känsla. Och biljettförsäljningen är säkrad ännu en säsong. En win-win-situation, helt enkelt.

Snart iförd vit mask en Ryanair-flygning bort. Foto: Lars Pehrson.

Kategorier

Fler bloggar