Anders Q Björkman
1600-talets läsare av kiosklitteratur gillade också spänning. Men till skillnad från dagens deckarläsare behövde de inte rafflande och oväntade upplösningar. De var eller inte som 1800-talets följetongsläsare som krävde cliffhangers för att hålla intresset uppe till nästa avsnitt. Nej, på 1600-talet tyckte man att det var god läsning att få veta alla godbitar i historien på en gång, redan i början. 1600-talets kiosklitteratur, de så kallade folkböckerna, innehöll ibland sammanfattningar av berättelserna innan själva huvudtexten började. Och böckernas titlar var ofta så långa och redogörande att man redan av dem kunde förstå hur det skulle gå för hjälten eller hjältinnan.
Om detta berättar litteraturvetaren Rikard Wingård, som den 31 maj lägger fram sin avhandling Att sluta från början på Göteborgs universitet. Han berättar att 1600-talets läsartyp präglades av muntliga traditioner och att tiden då upplevdes som cyklisk, något som upprepade sig.
I takt med att en skriftspråklig livsyn alltmer genomsyrade samhället kom så ett linjärt medvetande – och med detta också ett sug efter att få bli rejält överraskad.