Annons

Fröbergs bilar

Jonas Fröberg

Jonas Fröberg

Drygt en miljon svenskar har Volvokort. Här är historien om när Volvofinans Bank AB, bolaget som ligger bakom Volvokortet, på fredagen skickade ut ett rabatterbjudande med 30 öre extra rabatt per liter till utvalda kunder – för att sedan skicka ett nytt mejl samma dag där de drar tillbaka erbjudandet utan att förklara varför. När jag sedan på lördag förmiddag ringer och frågar Volvofinans marknadschef dementerar han bolagets egen dementi – men har svårt att svara på mina frågor om vad som gäller.

Klockan 09:34 på fredagen damp ett mejl ner till en SvD-läsare som har Volvokort med ett vårtrevligt budskap med en leende man på väg in i sin Volvo:  Rubriken löd: ”Varsågod, bensinrabatt till dig!”

I texten står ordagrant:

”Du får 30 öre/l i extrarabatt när du tankar med Volvokort på Tanka och OKQ8. Rabatten gäller på bensin, diesel eller etanol t o m den 31/7 2014. Utöver extrarabatten har du alltid 10 öre/l i Volvokortsrabatt på Tanka.

Hälsningar Volvokort!”

Längst nere  fanns dessutom numret till kundtjänst på Volvofinans Bank AB, som bolaget egentligen heter: 031-83 89 30.

nymix

Klockan 15.01, alltså drygt fem timmar senare samma dag, damp ett nytt mejl från avsändaren Volvokort ner. Nu med ett bistrare budskap. Rubriken lyder:

”Hej, vi har gjort fel.”

Sedan står:

”Tidigare idag fick du ett e-postmeddelande från oss där vi säger att du får 30 öre/l i extrarabatt när du tankar med Volvokort på Tanka och OKQ8. Detta är fel. Utskicket är inte aktuellt och gick iväg av misstag. Vi beklagar det inträffade och hoppas på ditt överseende.

Vänliga hälsningar

Volvokort.”

Denna gång finns inget telefonnummer till kundservice.

Kunden som tipsade oss på SvD vill vara anonym, men är besviken och noterar speciellt att det är samma leende man på väg in i en Volvo på bilden i det andra mejlet och skriver: ”Den enda som fortfarande är glad är Volvokillen…”

Jag ringer på lördag förmiddag Volvos presschef för Sverigemarknaden, Bjarne Darwall – som lovar att kolla upp detta. Och senare på förmiddagen ringer Volvofinans Bank AB:s marknadschef Per Lindahl.

– Jag känner till det här. Det är ett beklagligt handhavandefel eller tekniskt fel egentligen. Vi har 1 300 kunder som inte vill ha mejlkorrespondens med oss. Det har skett ett tekniskt misstag att de kommit med i detta utskick – det skulle ha fått ett postalt utskick istället.

Men de fick ju ett mejl på eftermiddagen där ni tar tillbaka erbjudandet?

– Ja det är dåligt formulerat och det ber vi så hemskt mycket om ursäkt för. Vi erbjuder olika kunder olika erbjudanden beriende på vilket beteende de har. Nu har det blivit ett misstag att de som inte vill bli kontaktade via mail har blivit det. Det är det som är misstaget.

Men är inte misstaget att ni skickar ut ett erbjudande om 30 öres rabatt på drivmedel – som inte gäller fem timmar senare?

– Det andra mejlet är olyckligt formulerat. De skulle ha fått det via posten istället.

Men är inte själva grejen att en kund blir utlovad rabatt – som inte gäller…

– Jag är den förste att be om ursäkt om att det är dåligt formulerat.

Men jag förstår inte. Hur många har Volvokort?

– Drygt en miljon.

Har alla blivit utlovade 30 öres rabatt?

– Nej, det är olika målgrupper som får olika typer av erbjudanden. Det sker löpande.

Och hur många fick erbjudandet med 30 öres rabatt – som ni sedan säger inte gäller?

– Det som var fel var 1300 personer som fick ett utskick via mejl istället för post.

Hur många fick erbjudandet om 30 öres rabatt?

– Det har jag ingen kunskap om här och nu. Jag är inte själv på plats.

Kan det vara drygt en miljon kunder?

– Nej det är det inte.

Har du själv sett mejlet där ni drar tillbaka erbjudandet?

– Nej.

Jag läser då upp melet för honom.

Det är en sak att ni skickat ut till de som inte vill ha, men hur kan det komma sig att ni först skickar ut ett rabatterbjudande och sedan ett nytt mejl om att det inte gäller?

– Det var det jag sa från början. Det är oerhört dåligt formulerat.

Jag menar inte formuleringen – hur kan själva saken hända?

– Det är en teknisk fråga. Jag kan ju inte tekniken själv, jag är ingen tekniker, men när man har valt ut kunderna som får erbjudandet så har det blivit ett misstag. Det var 1300 personer.

Det är inte det jag menar. Det jag menar är att det X antal – för du sa att du inte visste hur många det var – som fått ett besked om rabatt – och sedan ett mejl att det inte gäller. Hur kan det komma sig?

– Det är ett handhavandefel.

Men vad är det som gäller – får kunderna rabatt eller inte?

– De där kunderna får rabatt. De får det absolut.

Så de får rabatt? Men ni skriver ju att rabatterbjudandet inte gäller?

– Men de kommer att få det postalt istället.

Nu hänger jag inte alls med. Först skickar  ni ut ett erbjudande med 30 öres extra rabatt – och sedan ett nytt där det ordagrant hänvisas till 30 öres rabatt med orden: ”Detta är fel. Utskicket är inte aktuellt”.

– Det är dåligt formulerat.

Så du menar att det gäller – de får rabatt?

– Ja, det är det jag säger. Det var dåligt formulerat.

Men varför skickade ni ut det andra mejlet?

– Jag kan inte svara på det. Det hände i går eftermiddag och jag fick reda på det nu på morgonen. Jag har inte mer information.

Så får alla era kunder med Volvokort 30 öres extra rabatt till sista juli?

– Nej.

Vilka får det då?

– En viss målgrupp har fått ett visst erbjudande.

Vilken är den målgruppen?

– Jag är inte plats så jag vet inte hur många det är.

Det här känns väldigt förvirrande. Det andra mejlet säger att rabatten inte gäller, men nu säger du att den gäller. Är det korrekt uppfattat?

– Ja, gör vi misstag rättar vi till det.

Men gäller det – får de rabatten?

– De här 1300, ja absolut.

Du tror inte att andra kunder blir sura om inte de får rabatt?

– Absolut. Det är bra rabatt.

Det kommer ju att synas när jag skriver att vissa av era kunder får 30 öres rabatt – då kanske alla vill ha det?

– Jag kan inte svara på det.

Ni kommer inte att ge rabatt till alla per automatik?

– Jag kan inte svara på det, säger Volvofinans Bank AB:s marknadschef Per Lindahl innan samtalet avslutas.

Volvofinans Bank AB, som huvudsakligen tjänar pengar på att låna ut pengar till Volvoköpare, hade 2013 en rörelsevinst på 276 miljoner kronor, en ökning med 18 procent från föregående år. Intäkterna var 3,7 miljarder kronor. Bolaget ägs till 10 procent av Volvo PV, 40 procent av Sjätte AP-fonden och 50 procent ägs av Volvo- och Renaultåterförsäljarna i Sverige via bolaget Volverkinvest AB. Bolaget bildades 1959 och fick banktillstånd i juli 2008.

Om bloggen



Jonas Fröberg är SvD Näringslivs bilreporter. Han har bland annat gett ut boken ”Kampen om Saab”.

Här blandar han stort och smått om bilvärlden – både vasst om bilindustrin och känslomässigt om bilar.

Följ Jonas på twitter: @Jonas_froberg
Jonas Fröberg

Det kan tyckas perifert, rentav ointressant. Men för många är förehavanden runt bilarnas registreringsskyltar en affär på blodigaste allvar. Det är i vissa kretsar en diskret sport att försöka avkoda gamla Vägverkets (numera Transportstyrelsens) system med tre bokstäver och tre siffror – ett system som funnits sedan man gick från länsbeteckningar till nationella skyltar 1972.

Och låt mig återkomma till det.

År 2014 blir det nyhetstätaste året ända sedan systemet infördes 1972. Inte nog med att vi fick nytt utseende på nummerplåtarna vid årsskiftet då man trollade bort mellanrummet i mitten av skylten där skattemärket tidigare satt – (det togs bort 2010, även det en ceremoni runt bilägandet med inpassning av det lilla klistermärket varje år som försvunnit). Nu rinner bokstäver och siffror i en jämn ström över nummerskylten.

Men inte nog med det. Transportstyrelsen tog också bort möjligheten att beställa skyltar utan så kallad EU-märkning, alltså S-märket mot blå bakgrund till vänster på skylten. Det har väckt förstämning hos gammelbilsägarna – vars bilar har de gamla plåtskyltarna som fanns mellan 1972 och 1985 (då de första platsskyltarna kom – som var av ruggig kvalitet). Gammelbilsägare med saggiga registreringsskyltar kunde före årsskiftet genom att beställa en ny skylt utan EU-märkning få en plåtskylt som var väldigt lik den gamla – vilket alltså nu inte längre går.

Så till den andra nyheten – men först en kort resumé för att förstå dess magnitud: Egentligen finns inget ”system” med våra registreringsnummer. Inte som i England där kombinationen på registreringsskylten officiellt markerar en årsmodell. I Sverige har kombinationerna, sedan de infördes 1972, delats ut till synes på måfå.

Men ändå finns där ett halvt dolt, diffust system som jag, högst diskret, försökt tyda.

Först: Titta på första bokstaven. Tänk sedan årsmodell. 1973 inleddes många bilars nummerplåtar med F, 1974 hade ofta G som förstabokstav, liksom 75:orna inte sällan hade H. och så har det fortsatt – läs här en krönika jag skrev om hur man blir snabbexpert på dechiffrering av bilnummer.

Men vissa år har bilvärldens statsmakter återanvänt gamla bilnummer och så har nu skett ända sedan i februari 2005 – då man använt bokstaven ”X”. I hela nio år har man nu använt gamla återvunna bilnummer. Det har viskats i trånga kretsar – när kommer bokstaven Y? Hur tänker de på Transportstyrelsen? Kommer den någonsin?

Så till nyheten: Jag kan härmed avslöja, efter ett samtal med Transportstyrelsens pressansvarige Mikael Andersson, att Y skall införas som inledningsbokstav under detta år. ”Jag kan i praktiken lova det, vi kanske till och med kommer in på Z. ” säger han över telefon.

För bilornitologer är detta lika stort som för Svenska Akademien när dess ordbok går in på en ny volym.

Jag blev hopplöst nyfiken  och frågade  Mikael Andersson ytterligare saker:

Vem tillverkar egentligen skyltarna?

”Det är ett bolag som heter AB Scandinavian Motorcenter i Danderyd. De gjorde dem tidigare också.

Varför får man inte beställa skyltar utan EU-märkning?

– Jag har förstått att den frågan är viktig, men det är en kostnadsfråga för oss. Och mot slutet var det bara en tiondel av alla beställningar som var utan EU-märkning.

Blir det YYY001, YYY002 eller hur gör ni egentligen?

”Det finns en slumpgenerator, det sker helt automatiskt.”

Fortsätter ni att återanvända gamla registreringsnummer?

”Ja, bara för att vi tar Y i bruk behöver inte alla få Y. Vi kommer fortfarande att återanvända gamla registreringsnummer.

Kan man önska ett registreringsnummer?

”Nej, tyvärr.”

Men vad handlar det här om då – egentligen? Jo dels bilnörderier, alltså om samma diffusa drivkrafter som får vissa att veta exakt vad som skiljer en Volvo 244 DL från 1976 och 1977. Men framförallt handlar det om registreringssylten som statusmarkör. Jag har tidigare skrivit om statusen och faran att skaffa en ny registreringsskylt (med samma registreringsnummer). Man kan nämligen med en enkel knapptryckning på Transportstyrelsens hemsida beställa en ny skylt för 90 kronor – och vips så kan du – högst diskret – låta grannen tro att du har en ny bil. Faktura skickas separat. Leverans på tre dagar.

Men systemet har livsfarliga fällor.

Säg att du har en bil av förra årets modell – en bil som ser likadan ut idag och beställer en ny skylt – då förleds alla insatta (de är många, jag lovar) att du har en ny bil. Och du låtsas naturligtvis inte om att du gjort dig besväret med denna statushöjning. Då fungerar det.

Men säg att du beställer en ny skylt till en tre år gammal bil – som idag ser annorlunda ut om du köper den ny.

Aj Aj.

Då kan de insatta beslå dig med att försöka förbättra verkligheten. Att bli någon du inte är. Som vore du en enkel torpare som utger dig för att vara blåblodig greve.

 

 

Jonas Fröberg

Det var på en klubblunch på Kungliga Automobilklubben (KAK) på torsdagen det framkom: Volvo PV siktar på att fördubbla försäljningen på Europas viktigaste marknad på sikt.

– Vi ska fördubbla försäljningen i Tyskland, sade Volvo PV:s vd Håkan Samuelsson.

Det är en nyhet och innebär att Volvo ska öka från de 26 680 bilar man sålde förra året upp till nära 60 000 bilar. Totalt sålde Volvo 427 840 bilar år 2013, en svag uppgång på 1,4 procent.

Men den största huvudvärken är USA, där man 2013 minskade försäljningen med 10 procent ner till 61 000 bilar. Där är målet att snabbt hämta upp till 100 000 bilar. Det ska göras i etapper där man nu först lanserar mellanklasskombin V60, men framförallt ska vinna marknad med nya XC90 in på nästa år. USA var 2013 fortfarande Volvos största marknad, men det skiljde bara några hundra bilar till Kina som ökade försäljningen med 45 procent. I år väntas Kina bli Volvos största marknad.

Håkan Samuelssons mål att fördubbla Tysklandsförsäljningen blir tufft – även om man inte gav någon närmare tidshorisont. Tysklandsmarknaden står, liksom övriga Europa, i praktiken och stampar – drar man ut linjen på sikt blir den i bästa fall horisontell. Det innebär en strid på kniven med prestigemärkena BMW, Audi och Mercedes som har Tyskland som hemmamarknad. Men att öka i Tyskand  är helt nödvändigt om Volvo ska nå sitt mål att sälja 800 000 bilar år 2020.

 

 

 

 

Jonas Fröberg

Volvo PV levererar antagligen hybridteknik till nästa generation av Londons taxibilar – som ingår i Geelykoncernen. Det framgick vid en lunch med Volvos PV:s vd Håkan Samuelsson på torsdagen.

Det var sol ute, 50 spända lyssnare i de anrika lokalerna på Grand Hôtel och en ovanligt namnkunnig talare på Kungliga Automobilklubbens (KAK) klubblunch i Stockholm i går.

Jag fanns med i publiken och på min fråga berättade Håkan Samuelsson att Volvo kan komma att dela hybridteknik med koncernsyskonet Manganese Bronze, mer känt som London Taxi som gjort Londons klassiska taxibilar i 60 år.

London Taxi? Kanske någon tänker. Okej, här är historien. Redan 2009 köpte Volvo PV:s moderbolag Geely Holding 20 procent i London Taxi – högst oklart varför. Geely ägde då det ännu oförlösta kinesiska bilmärket Geely och 2010 köptes Volvo PV.  Taxibolaget gick i konkurs 2012 eftersom ingen kunde pytsa in nog med pengar. Sedan köpte Geely loss de sista 80 procenten för 11 miljoner pund ur konkursboet i februari förra året. Få, om ens någon, förstod då affärslogiken i att köpa det hopplöst föråldrade taxibolaget.

Men Geely öppnade produktionen i Coventry september 2013 och strax efter jul blev det intressant. Då kom beskedet från Londons borgmästare Boris Johnson att alla taxibilar från den 1 januari 2018 ska kunna framföras med noll koldioxidutsläpp.

Det är bara en sak. Sedan en tid är London Taxi öppen för konkurrens. Flera bolag antog utmaningen: Nissan, Frazer-Nash, Karsan – och Geelys London Taxi. Och nu ska elteknik – antagligen laddhybridteknik – alltså in i bilarna.

Det blir en stor utmaning för Geely. Det räcker inte med at vara en gammal Taxiikon – de måste ha värödens bästa taxibilar. Framförallt Nissan satsar stort på att kamma hem denna prestigeorder. Geely ska nu utveckla en ny taxibil som antagligen får kraftiga retrovibbar och blixtrande ny teknik. Och det är där Volvos utvecklingsavdelning kommer in i bilden.

Borde det inte vara bra för Volvo att leverera laddhybridtekniken till dem?

– Det är självklart att det borde vara Volvoteknik, men det är ännu inget bestämt där, säger Håkan Samuelsson.

Om det blir så, vilket allt pekar på, innebär det något viktigt: nämligen att vissa delar av Volvos SPA-plattform kan användas i andra delar av Geeelygruppen. Och det är bra för Volvo – som hittills inte kunnat dela SPA-tekniken med koncernen.

Bakgrunden här är att Volvo PV ofta får kritik, inte minst av mig själv, för att man saknar samarbeten med större koncerner (förutom alla kvarvarande avtal med Ford), som ger viktiga skalfördelar.

I bilvärlden är Volvos årsvolym på mellan 400- och 500 000 bilar liten. Volkswagen räknar exempelvis med att årligen tillverka 4 miljoner bilar på deras så kallade MQB-plattform – som bland annat Golf baseras på – om några år.

Volvo försvarar sig mot kritiken och pekar på att man genom Geely får en (numera) snabbt växande etablering i Kina, att man kan få billigare leverantörer i Kina, att man kan sprida utvecklingskostnader på i princip det dubbla antalet bilar (när man räknar in Geely) och att Volvo, där kompetensen finns, därför tilldelas pengar för den viktiga forskningen.

Ett bra exempel på det är nästa generations småbilar. De utvecklas av Volvo och Geely gemensamt i ett utvecklingscentrum i Göteborg. Tekniken som utvecklas initialt ska användas på mellan 500 och 700 000 mindre Volvo- och Geelybilar från 2017 – och planerna är större än så några år bort.

Men när det gäller Volvos helt nya motorserie med nya fyrcylindriga motorer (de så kallade VEA-motorerna) och den nya stora bilplattformen (som benämns SPA), så har de hittills bara kunnat användas av Volvo – utan skalfördelar att ”dubbla antalet bilar” med Geely. VEA-motorerna och SPA-plattformen är helt enkelt för avancerade och dyra för Geely. Dessa projekt startade också innan Geely kom in i bilden av Ford för att göra Volvo säljbart.Men nu verkar det alltså bli ändring på det. Taxibilarna kommer även att behöva mycket utveckling förutom hybridlinan och det är en möjlighet för Volvo PV.

Håkan Samuelsson var avspänd på KAK:s lunch och utlovade en rejäl orderökning efter Zlatans reklamfilmer. En deltagare frågade om Li Shufus skarpa synpunkter på skandinavisk design. Då blev det lite känsligare men Håkan Samuelsson sa att det handlade om att göra baksätena större och lyxigare till de kinesiska kunderna.

–   Det är i alla fall det han har sagt till mig, tillade han.