Fröbergs bilar

Jonas Fröberg

Jonas Fröberg

TV4 avslöjade på fredagsmorgonen att Victor Muller och hans sportvagnsfirma Spyker krävs på 20 miljoner kronor av konkursboet Latvijas Krajbanka som ägdes av Vladimir Antonov – Spykers och Saabs forne finansiär. I ett mail till Amsterdams tingsrätt erkände Muller att hans bolag saknade pengar.

”Allt är bra” skrev Victor Muller själv i ett sms till SvD Näringsliv senare på dagen, utan att gå in på detaljer.

Scenariot följer samma dramaturgi som vi sett många gånger förut. Victor Muller har de senaste 10 åren levt ur hand i mun med sin sportbilsrörelse. I sista sekund har han lyckats få pengar, alltid med dramatik.  De två senaste investerarna var Vladimir Antonov som förlorade många miljoner i Saabkraschen – och kinesiska fordonsbolaget Youngman.

Men nu är det annorlunda. Det är uppenbart att Victor Muller knackat på stängda dörrar. Förgäves. Överallt. Det senaste desperata halmstrået är beskedet i veckan som fick många höjda ögonbryn: Han vill att framtida köpare till hans nya sportbil Spyker B6 Venator, som ännu bara finns som prototyp, lånar ut 100 000 pund för att om ett par år få en egen Venator ”med unikt chassinummer, specialkulör och speciella emblem”.

Man skulle också kunna kalla det bondfångeri. Eller om man vill vara snäll: extremt riskfyllt.

För låt oss titta på hur det är ställt med Victor Mullers Spyker.

 

Muller

På Genèvesalongen för ett år sedan tog en avspänd Victor Muller emot i tweedkostym bredvid sin nya sportbilsprototyp – Spyker B6 Venator. Mullers bakåtkammade hår var grånat, ansiktet fårat.  Saabs konkurs tycktes ha tagit honom hårt – Saab var hans stora chans att få bli en av de stora i bilvärlden. I augusti släpptes sedan Spykers halvårsresultat 2013 – det allra sista eftersom han tvingades plocka Spyker från börsen i Amsterdam den 13 september i fjol efter en misslyckad företagsrekonstruktion.

Klick. Då stängdes dörren till insyn i bolaget.

Men halvårsrapporten som kom strax innan gav en bra bild.

Första halvåret 2013 hade inte bolaget producerat en enda bil. Det saknade både rörelseinkomster och – utgifter. Enligt den prosaiska resultaträkningen var omsättningen 6,1 miljoner kronor och förlusten 45 miljoner kronor – trots att det kinesiska bolaget Youngman gått in med drygt 85 miljoner kronor under våren, i huvudsak för att betala skulder.

Efter Saabkonkursen 2011 hade Muller åter stått på ruta ett. Hans livsverk, sportbilsbolaget Spyker som under nära två år varit moderbolag till Saab Automobile, hade genom konkursen förvandlades till en tomt kuliss utan pengar eller biltillverkning. Inte ens Vladimir Antonov ville gå in med pengar – Antonov som för övrigt ska utlämnas från England till Litauen efter att ha anklagats för svindleri för nära 4,5 miljarder kronor – en anklagelse han själv nekar till och utlämningsbeslutet är överklagat.

Men 2012  kom så en finansiär – Youngman, med Qingnian Pang och hans dotter Rachel Pang som tidigare hade bråkat rikligt med Muller när de var med och bjöd på Saab. De gick in med drygt 85 miljoner kronor – och fick nära 30 procents ägande. Men det stod snart klart att de inte var intresserad av Victor Mullers sociala kvaliteter utan Saabs plattform Phoenix, som de ägde vissa rättigheter till. Youngman kopplade därefter successivt greppet om allt som var värt pengar i Spyker. De bildades tre nya samriskbolag, helt kontrollerade av Youngman med mellan 75 och 80 procents ägande. Ett kring Saabs Phoenixplattform. Det andra, P2P, skulle färdigutveckla en suv med det fantasieggande namnet ”D12 Peking to Paris” som Spyker hade påbörjat. Båda dessa bilutvecklingsprojekt hade vissa chanser att nå större produktionsvolymer. Även själva varumärket Spyker – som är värt pengar – kontrollerades av Youngman med 75 procents ägande i ett annat samriskbolag

Det lät kanon. Men därefter har det varit tyst som på en norrländsk tallhed om Youngman.

 

Muller med Spyker

Konceptbilen B6 Venator (här fotograferad tillsammans med Muller av mig i Genève förra året) är den enda spillra som Muller numera tycks kontrollera.

Men sportbilen saknar alltså finansiering. Det är i den kontexten man måste se hans oortodoxa erbjudande: Att kunderna själva ska betala för bilarna långt i förväg genom de nya innovativa obligationerna. Spyker erbjuder också att man väljer att låta pengarna växa i bolaget Spykers trygga hägn med 7,5 procents ränta och efter tre år ta ut 30 000 pund.

Det är i det läget som avslöjandet kommer om de stora skulderna. Sedan finns det annat som milt sagt måste skava. Den svenske chefsåklagare Olof Sahlgren drar långtsamt ihop sitt nät och vill höra honom angående misstankar om grovt försvårande av skattekontroll.  Dessutom harvar Muller på i en rättegång där han kräver GM på 20 miljarder kronor, men där domaren i rätten i Michigan hittills ställt sig helt kallsinnig – en rättegång som kostar mycket pengar.

Så vad säger ni – redo för en investering i en Spyker B6 Venator?

 

 

Om bloggen



Jonas Fröberg är SvD Näringslivs bilreporter. Han har bland annat gett ut boken ”Kampen om Saab”.

Här blandar han stort och smått om bilvärlden – både vasst om bilindustrin och känslomässigt om bilar.

Följ Jonas på twitter: @Jonas_froberg
Fler bloggar