Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Som jag har skrivit om tidigare här i bloggen så var det en strid mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om det tjugonde mandatet till Europaparlamentet. Antingen skulle Socialdemokraternas Aleksander Gabelic eller Miljöpartiets Max Andersson få åka till Bryssel.

Och vilken spänning det blev! Vi var ett antal valnördar som hängivet följde spänningen på Valmyndighetens webbsida. Klockan 01.30 på natten mot fredagen den 30 maj hade 6223 av 6227 valdistrikt räknats och det tjugonde mandatet låg fortfarande hos S.  Men några minuter senare trillade resultaten från ytterligare 3 distrikt in och mandatet gled S ur händerna. Det blir därmed Max Andersson som får ta plats i Europaparlamentet.

Dessutom visade det sig att valdeltagandet steg ytterligare något och landade på 51 procent, vilket är lite över det mål på 50 procent som demokratiminister Birgitta Ohlsson har satt upp.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv

Richard Öhrvall

Ett första resultat för det svenska EU-valet gavs redan på valnatten den 25 maj. Dagen efter påbörjas en ny räkning av rösterna hos länsstyrelserna. Då räknas även personrösterna. Den räkningen är i sitt slutskede nu och imorgon, fredagen den 30 maj beräknas ett slutgiltigt valresultat komma.

Det är imponerande att ett valresultat går att få fram så snabbt. Det är värt att ägna en tanke åt alla dem som arbetat på olika sätt med valets genomförande. Jag har själv arbetat i vallokal vid tidigare val. Om ni inte har erfarenhet av det är det något jag varmt rekommenderar. Man får träffa många intressanta människor och framför allt utföra en viktig uppgift.  Man får vara, som popgruppen Fleet Foxes sjunger, ”a functioning cog in some great machinery serving something beyond me”.

Även om vi har valnattens resultat återstår en hel del spänning. För det första, kommer valdeltagandet att stiga över 50 procent? Med 5 600 av 6 227 valdistrikt räknade ligger deltagandet på 49,89 procent.

För det andra, vem får Centerpartiets mandat? I skrivande stund ser det ganska klart ut. Det förefaller bli Fredrik Federley som kniper det. Han har en större andel av personrösterna än Centerpartiets förstakandidat Kent Johansson. Det verkar som om även Kristina Yngwe kommer att passera Johansson, men hon verkar inte kunna hota Federley (följ räkningen av personröster här). Det finns en liten chans att Centerpartiet kan få ett andra mandat. Det är inte långt borta, men det ser ytterst osannolikt ut.

Det tredje spänningsmomentet gäller just det sista mandatet. Enligt valnattens resultat gick det till Socialdemokraterna, men det var hårfint. Även om det som sagt verkar osannolikt att Centerpartiet ska få det är det inte avgjort. Som jag har skrivit tidigare här i bloggen är det i första hand en kamp mellan S och MP om mandatet.

Mer precist handlar det om ifall Socialdemokraternas sjättenamn Aleksander Gabelic eller Miljöpartiets fjärdenamn Max Andersson ska få det tjugonde mandatet och därmed få åka till Bryssel. Patrik Oksanen på den läsvärda bloggen EU-bloggen kallar detta tjugonde mandat för det Hökmarkska mandatet. Detta då Moderaten Gunnar Hökmark fått stöd i partigruppen EPP för att Sverige skulle behålla sitt tjugonde mandat när antalet mandat i Europaparlamentet skulle minskas. Det vi har att se fram emot dessa sista timmar av rösträkning är alltså: Max och Aleksander i kampen om det Hökmarska mandatet – den spännande bataljen kan följas via Valmyndighetens webbsida.

 

Richard Öhrvall

Det svenska EU-valet bjöd på en rad överraskningar (se mitt tidigare inlägg). Nedan ges valresultatet enligt valnattens räkningar (med förändringar i förhållande till 2009 inom parentes.

 Parti Röstandel Mandat
Moderaterna 13,6 (-5,2) 3 (-1)
Centerpartiet 6,5 (+1,0) 1 (-)
Folkpartiet liberalerna 10,0 (-3,6) 2 (-1)
Kristdemokraterna 6,0 (+1,3) 1 (-)
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 24,4 (-0,2) 6 (-)
Vänsterpartiet 6,3 (+0,6) 1 (-)
Miljöpartiet de gröna 15,3 (+4,4) 3 (+1)
Sverigedemokraterna 9,7 (+6,5) 2 (+2)
Piratpartiet 2,2 (-4,9) 0 (-2)
Junilistan 0,3 (-3,3) 0 (-)
Feministiskt initiativ 5,3 (+3,1) 1 (+1)
Övriga partier 0,4 (+0,2) 0
Totalt 100 20

Hur mandaten fördelas inom partierna beror på hur personkryssen fördelas. Det kan följas i den slutgiltiga röstsammanräkningen på Valmyndigheten webbsida. Det är mycket spännande och på vissa håll verkar det bli en jämn kamp.

Men det finns mer spänning som kvarstår. Som den uppmärksamme läsaren Mats Anderbok har upptäckt är kampen mellan S och MP om det sista mandatet stenhård. Det handlar om några futtiga tiondelar. Om andelen röster för S sjunker till 24,2 och MP ökar till 15,4 får partierna samma jämförelsetal. Och jämför vi valnatt med slutresultat 2009 så sjönk S med drygt två tiondelar och MP ökade med närmare två. Så håll koll på den slutgiltiga rösträkningen – det kan bli riktigt spännande!

Richard Öhrvall

Valresultatet för det svenska EU-valet är snart färdigräknat (se resultat här). I skrivande stund återstår 2 distrikt och de sena förtidsröster som inte räknades i vallokal. Sedan ska länsstyrelserna räkna om rösterna innan valets resultat kan fastställas. Men det handlar om tiondelar som kan komma att justeras. Den största förändringen kommer förmodligen att avse valdeltagandet. Det är nu under valnatten uppe i 48,9 procent och förmodligen stiger det med ytterligare några tiondelar och närmar sig 50 procent, även om vi inte verkar komma över den symboliska gränsen. Fast valdeltagandet förefaller ändå öka med cirka 5 procentenheter, vilket är en i sammanhanget stor ökning.

Valets vinnare är framför allt Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ. Miljöpartiet tog ytterligare ett mandat  och blev med 15,3 procent näst största parti. Dessutom verkar de bli största parti i bland annat Stockholms län, Stockholms kommun och Göteborgs kommun. De har även gått starkt framåt på många andra håll, till exempel i Peter Erikssons Kalix (+9,9 procentenheter).

Sverigedemokraterna verkar gå fram med 6,5 procentenheter till 9,7 procent. De vinner mark på många håll, även i Norrbotten där de tidigare har haft svagt stöd,  från 1,9 procent till 8,1 procent. Men de har fortfarande sina starkaste fästen söderut, bland annat i många skånska kommuner.

Feministisk initiativ blev det här valets nykomling. Med 5,3 procent av rösterna kniper de ett mandat. De tidigare EU-valens nykomlingar, Junilistan och Piratpartiet, har inte lyckats omsätta framgången i EU-valet i följande riksdagsval. Det återstår att se om Feministiskt initiativ är mer framgångsrika i det avseendet. Till det som talar för dem finns bland annat att riksdagsvalet inte ligger långt bort i tiden och att de har en mer etablerad och känd partiledare.

Enligt SVT:s Vallokalsundersökning (VALU) fick Miljöpartiet och framför allt Feministiskt initiativ ett starkare stöd bland unga än bland äldre. Däremot förefaller Sverigedemokraterna ha fått ungefär samma stöd i alla åldersgrupper. Tidigare har de framför allt haft ett starkt stöd bland unga, men även i andra mätningar har det framgått att SD har gått framåt jämförelsevis mycket bland äldre.

Valets förlorare är Moderaterna, Piratpartiet och Folkpartiet. Det sistnämnda partiet backar och förlorar ett mandat. Piratpartiet förlorar två mandat och åker ut. Och Moderaterna tappar ett mandat sätter nytt bottenrekord i EU-val med 13,6 procent. Nedgången förefaller vara bred: i starka fästen som Danderyd och Lidingö tappar de 11,3  respektive 10,8 procent.

Piratpartiet hade 2009 ett starkt stöd bland unga väljare och så även 2014 enligt VALU. Moderaterna och Folkpartiet har dock enligt VALU dubbelt så stort stöd bland dem 65 år och äldre än vad de har bland dem under 30 år. Detsamma gäller för Socialdemokraterna och för Kristdemokraterna är skillnaden än större.

En ytterligare förlorare är just SVT:s Vallokalsundersökning (VALU) som hamnade ganska snett i sin prognos. Deras skattningar för alla fyra borgerliga partier var lägre än valresultatet. Och framför allt hamnade de för lågt för Sverigedemokraterna och för högt för Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. Skillnaderna är för stora för att det ska vara sannolikt att de beror på slumpen (även om det är möjligt). Det verkar som om de hade ett snedvridet urval som inte räddades av viktningen av resultaten. VALU är en fantastisk källa till kunskap om hur olika grupper röstade och hur väljarna gjorde sina val (här kan man leka med resultaten från VALU). Men frågan är om det är värt att gå ut med skattningar av valresultat två timmar innan vi har de faktiska resultaten, i synnerhet då skattningarna kan vara missvisande. Samtidigt förstår jag att valvakan skulle bli betydligt tråkigare utan en prognos. Förhoppningsvis kommer de också att lyckas bättre med viktningen i höstens val (och då kanske de även viktar redovisningarna för olika väljargrupper istället för att redovisa oviktade siffror).

I takt med att statistiken trillar in kommer det att gå att göra utförligare analyser av valresultatet i EU-valet, såväl i Sverige som på andra håll. Och vi har fortfarande de spännande personrösterna att vänta på – kanske kryssas något oväntat namn in? För de partistrateger som haft en tung dag finns ingen tid att deppa. På tisdag presenteras SCB:s Partisympatiundersökning och då kommer förmodligen fokus att flyttas mot höstens riksdagsval.

Sista opinionsmätningarna, VALU och valnattsresultatet i 2014 års EU-val (när 5835 av 5837 distrikt är räknade).

Novus Ipsos Sifo VALU Valresultat
M 15,0 16,5 18,1 13,0 13,6
C 5,0 6,0 5,3 6,2 6,5
FP 11,1 10,4 8,8 9,5 10,0
KD 6,1 6,3 4,9 5,1 6,0
MP 15,5 13,8 12,5 17,1 15,3
S 25,1 24,9 28,3 23,7 24,4
V 7,1 8,4 6,6 8,1 6,3
SD 6,3 6,9 8,6 7,0 9,7
PP 2,8 1,8 2,2 2,5 2,2
JL 0,2 0,2 0,1 * 0,3
FI 5,4 4,5 4,3 7,0 5,3
Övriga 0,4 0,4 0,2 0,8 0,4
Summa 100 100 100 100 100,0

*=VALU särredovisar inte Junilistan, utan de ingår i övriga partier.

Richard Öhrvall

Klocka 23 ikväll presenterar Valmyndigheten de första valresultaten för 2014 års EU-val. Det kan tyckas snabbt då vallokalerna stänger klockan 21, men faktum är att Valmyndigheten skulle kunna presentera resultat tidigare, men man väntar till dess att alla EU-länders vallokaler har stängt. Och klockan 23 stänger de italienska vallokalerna. Då vissa EU-länder redan har haft sina valdagar kommer många resultat att trilla in på en gång. Om allt går enligt plan ska resultaten gå att se på Europaparlamentets särskilda valsida.

En del vallokalsundersökningar har dock redan presenterats. Klockan 21 lade SVT ut sin vallokalsundersökning VALU. Nedan redovisas resultat från VALU och de senaste opinionsmätningarna.

Novus Ipsos Sifo VALU
M 15,0 16,5 18,1 13,0
C 5,0 6,0 5,3 6,2
FP 11,1 10,4 8,8 9,5
KD 6,1 6,3 4,9 5,1
MP 15,5 13,8 12,5 17,1
S 25,1 24,9 28,3 23,7
V 7,1 8,4 6,6 8,1
SD 6,3 6,9 8,6 7,0
PP 2,8 1,8 2,2 2,5
JL 0,2 0,2 0,1 *
FI 5,4 4,5 4,3 7,0
Övriga 0,4 0,4 0,2 0,8
Summa 100 100 100 100

*=VALU särredovisar inte Junilistan, utan de ingår i övriga partier.

Om resultatet från VALU står sig kommer Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ in i Europaparlamentet och Piratpartiet åker ut. Miljöpartiet blir näst största parti samtidigt som Socialdemokraterna och Moderaterna gör sina sämsta EU-val någonsin. Och om VALU:s resultat står sig understryker det hur pass mycket svårare det är att mäta opinionen inför ett EU-val.

Men det är opinionsmätningar, klockan 23 får vi de första riktiga valresultaten. Därefter kommer resultat att trilla in under kvällen och även under kommande dagar. Men hur resultatet ser ut i stort sett kommer vi att se redan ikväll. Fast spänningen är inte slut där. Personrösterna räknas inte ikväll, utan i den slutgiltiga rösträkningen som inleds imorgon. Först efter att den är avslutad vet vi vilka av partiernas kandidater som får åka till Bryssel.

Richard Öhrvall

Nu är valdagen här. Många funderar säkert fortfarande på vilket parti de ska rösta på, och en del funderar kanske på om det är värt att rösta över huvud taget. Vad är  sannolikheten att en enskild röst har betydelse för valets utgång? Tyvärr är den väldigt, väldigt liten. Inom statistiken finns ett helt forskningsfält kring detta (den som är intresserad kan exempelvis läsa artiklar här och här). Men för att uttrycka det enkelt så är det mycket osannolikt att din röst påverkar mandatfördelningen i EU-valet.

Varför röstar då folk om deras röst troligen inte kommer att påverka valresultatet? Förutom en önskan om att se sitt parti vinna brukar en handfull andra förklaringar lyftas fram inom forskningen. Till de vanligare hör att väljarna genom att rösta, och därmed framföra sin åsikt, uppnår en viss tillfredsställelse på ett personligt plan. En annan vanlig förklaring är folk röstar för att fullgöra vad de anser vara sin medborgerliga plikt. Rösthandlingen är då att betrakta som något styrt av normer och värderingar.

Dessutom förtjänar det att understryka att även mindre sannolika händelser kan inträffa. Detta framgick med all önskvärd tydlighet i 2006 års val till fullmäktige i Klippans kommun. Under valnatten pekade resultaten mot att de borgerliga partierna skulle förlora sin majoritet i Klippan. Sverigedemokraterna skulle å sin sida gå från noll till fyra mandat och därmed inta en vågmästarroll. Samtidigt var kampen hård om det sista, avgörande mandatet och valnattens resultat är endast preliminära. Ett antal röster räknas först under de dagar som följer valdagen. Det gäller främst förtida röster som lämnats sent och som inte hunnit fram till någon vallokal under valdagen. En stor andel av dessa sena röster tillföll moderaterna. Men ännu på onsdagen den 20 september saknades en handfull röster för att Moderaterna skulle knipa det sista mandatet från Sverigedemokraterna.

Sedan följde något som närmast kan beskrivas som en svensk valthriller. På torsdagen den 21 september redovisades på Valmyndighetens webbsida att Moderaterna erhållit 2 419 röster. Det innebar att de tog det sista mandatet och att de borgerliga partierna därmed tillsammans hade en majoritet i kommunfullmäktige. Dagen därefter var dock antalet röster justerat till 2 418. Vad som hänt med den förlorade rösten framgick inte. Men den rösten hade en betydande inverkan på valresultatet. Med en röst färre på Moderaterna var det i stället Sverigedemokraterna som fick det sista mandatet och rollen som vågmästare.

En röst hade alltså försvunnit. Och med den försvann också den borgerliga majoriteten i fullmäktige. Med anledning av dessa händelser valde dock Moderaterna i Klippan att överklaga valresultatet. Valprövningsnämnden, som är den beslutande instansen, kom fram till att en ny mandatfördelning skulle göras efter att samtliga röster räknats om. Länsstyrelsen i Skåne län genomförde en omräkning och fann då den försvunna rösten. I november 2006 stod det till slut klart att valet resulterade i en borgerlig majoritet i Klippans kommun.

En enda röst kan alltså påverka politikens utformning. Så om du överväger ifall du ska rösta eller inte kan det vara värt att tänka på att det finns en möjlighet att det kan vara just din röst som avgör om ett parti du gillar (eller inte gillar) kommer in i Europaparlamentet. En promenad förbi valurnan kan därmed vara en uppoffring väl värd att göra för att undvika risken att du kommer att ångra dig under de fem år som följer fram till nästa EU-val.

Richard Öhrvall

Det finns en fantastisk scen i Aaron Sorkins tv-serie Vita Huset: Det är valdag och väljarna beger sig mot vallokalerna. För demokraterna är Kaliforniens 47:e distrikt av särskilt intresse, men de behöver ett mirakel för att vinna det. Deras kandidat där heter Horton Wilde och den lokala kampanjen leds av Will Bailey. Will går ut på en parkeringsplats och försöker i ett sista desperat försök mana fram regn. Detta då de vet att republikaner röstar senare på dagen och ett skyfall kan få dem att stanna hemma i stället för att rösta. Någon högre makt hör Wills böner, himlen öppnar sig och regnet faller ned. Och demokraterna vinner oväntat distriktet.

Att regn skulle ha en inverkan hörs ofta i media, men även inom statsvetenskapen. Det har dock funnits färre rigorösa studier av saken, även om det kommit en del på senare tid. I en av de mer ambitiösa studierna fann tre amerikanska forskare att 25 millimeter regn minskade valdeltagandet i amerikanska val med omkring en procentenhet. En liten men ändå statistisk signifikant effekt (dvs. den beror sannolikt inte på slumpen).

Men gäller det sambandet även i svenska val? Tillsammans med statsvetarna Mikael Persson och Anders Sundell har jag studerat det (se artikel och bloggpost på Politologerna). Detta med hjälp av data från 800 av SMHI:s väderstationer, information om val från och med 1976 och uppgifter om valdeltagande bland hundratusentals röstberättigade. Och vad fann vi? Nada. Vi kunde inte hitta något samband mellan regn och valdeltagande i Sverige.

Vad kan skillnaden i resultat bero på? Tja, vår bästa gissning är att det beror på skillnader mellan Sverige och USA: Vi har olika valsystem. I vissa amerikanska delstater är utgången mer eller mindre given, exempelvis är det ingen som tror att en demokratisk presidentkandidat vinner Alaska. I Sverige har man dessutom goda möjligheter att förtidsrösta och man har hela söndagen på sig att rösta. I USA är möjligheterna till förtidsröstning mindre (även om de har ökat på senare tid) och valdagen är på en tisdag, då många måste hinna med att rösta på väg till eller från jobbet.

Så om det regnar på söndag har det troligen ingen nämnvärd effekt på valdeltagandet. Men om det är strålande sol då? Vi studerade även det och fann inget samband med valdeltagandet. Det är, tack och lov, annat som avgör om folk röstar eller inte i svenska val.

Klassisk regnscen från tv-serien Vita Huset

YouTube Preview Image
Richard Öhrvall

Förtidsröstningen inför EU-valet börjar tar riktig fart. Enligt Valmyndighetens senaste siffror har 528 879 personer röstat under de 13 dagar som förtidsröstningen har pågått. Det motsvarar 7,2 procent av de röstberättigade. Statistiken uppdateras dagligen. Som jag skrev häromdagen är det dock en viss eftersläpning i rapporteringen. För att få en bättre jämförelse med tidigare kan man i stället jämföra hur det såg ut efter 12 dagar. Då hade 6,9 procent förtidsröstat, vilket kan jämföras med 5,1 procent 2009. Ökningen är hela 34 procent. Skulle det totala valdeltagandet öka så mycket skulle vi landa på ett deltagandet strax över 60 procent. Det kan vara så att en del ökningen beror på att det blivit mer populärt att rösta i förtid i stället för i vallokal, men allt tyder på att vi går mot ett klart högre valdeltagande i årets EU-val.

I grafen illustreras andelen förtidsröstande bland röstberättigade i 2014, 2009 och 2004 års EU-val. Den avmattning i kurvan som kan ses för år 2014 beror med all säkerhet på att alla förtidsröster för de senaste dagarna inte har rapporterats in än.

förtidsröst_eup_20140520

Richard Öhrvall

Valdagen för valet till Europaparlamentet kommer allt närmare. Den 25 maj kan vi ta på oss söndagskläderna och bege oss mot vallokalerna. Men redan nu kan man förtidsrösta om hellre vill det. Enligt Valmyndighetens siffror har närmare 412 000 personer utnyttjat den möjligheten och lagt en röst (till och med 16 maj). Det motsvarar 5,6 procent av alla röstberättigade. Motsvarande siffra vid samma tidpunkt 2009 var 4,8 procent. Jämfört med 2004 är ökningen än större. I  diagrammet nedan illustreras förtidsröstandet för dessa tre valår och för de 18 dagar som förtidsröstningen pågår, plus dag 19 vilket motsvarar valdagen (man kan ”förtidsrösta” från andra lokaler än sin vallokal även på valdagen).

förtidsröst_eup_20140517

Den lilla nedgång som ses i slutet av kurvan för 2014 beror på att alla data för den sista dagen inte har rapporterats än.  Det verkar även vara brister i rapportering från tidigare dagar. Förhoppningsvis kommer data att rättas upp successivt. Skillnaden i förhållande till tidigare år är därför förmodligen större än vad nuvarande data visar. Att det finns brister i hittills rapporterade data framgår av diagrammet nedan där den procentuella förändringen av antalet mottagna förtidsröster mellan år 2009 och 2014 redovisas efter kommun (avser röster fram till och med 15 maj).

förtidsröst_eup_20140517_diff

För de kommuner som ligger i respektive ytterkant av fördelningen är de redovisade siffrorna märkliga. Exempelvis har förtidsrösterna i tre kommuner enligt nuvarande uppgifter mer än halverats jämfört med 2009. Och häromdagen hade, enligt Valmyndighetens uppgifter, ingen förtidsröst ännu lämnats in i Leksand. Det har dock rättats upp nu. För oss som är mycket intresserade av data är det roligt att se hur nya uppgifter trillar in på Valmyndighetens webbsida varje dag. Fast det är lite tråkigt att inrapporteringen av förtidsröster från kommunerna inte fungerar bättre.

Om vi antar att mer röster kommer att rapporteras för de dagar som förtidsröstningen har pågått (och att data för tidigare år är korrekta) tyder det på att förtidsröstningen har gått upp mer än vad nuvarande siffror visar. Det kan visserligen bero på att förtidsröstning har blivit mer populärt  än i förra valet, men det förklarar troligen inte hela ökningen. Förtidsröstningen hittills tyder därför på att valdeltagandet kommer att gå upp i 2014 års EU-val.

Richard Öhrvall

I dagarna har opinionsmätare från hela världen samlats för American Associataion for Public Opinion Researchs (AAPOR) årliga konferens. Även jag är där och jag tänker rapportera om nya rön därifrån senare. Men den stora opinionsmässiga nyheten verkar dock ha skett i Sverige: opinionsföretaget YouGov hade i en nyligen genomförd mätning kommit fram till att Feministiskt initiativ skulle få 18 procent i det stundande EU-valet och därmed bli näst största parti.

Mätningen verkar ha publicerats redan måndagen den 12 maj (kan i skrivande stund fortfarande nås här), men publicerades av Aftonbladet på webben först på lördagen. I Aftonbladets artikel framförde både statsvetaren Ulf Bjereld och Gudrun Schyman skepsis mot mätningen. Det visade sig vara befogat då YouGov senare backade och sa att siffrorna var fel. Alla som har analyserat data har nog varit med om känslan när man får fram riktigt sensationella resultat. Det ger en berusande känsla. Fast om man är någorlunda erfaren brukar dock varningsklockorna ringa: väldigt ofta beror de sensationella resultaten på att något har gått fel.

Att fela är mänskligt. Men det är viktigt att ha kontroller för att upptäcka de fel som oundvikligen begås. Här verkar det ha brustit hos YouGov. Man kan även diskutera vilket ansvar en tidning har att granska och ifrågasätta de uppgifter som de förmedlar (kanske något för det utmärkta radioprogrammet Medierna att ta upp?). Enligt uppgifter på Twitter skedde en miss hos Aftonbladet och artikeln skulle inte ha gått ut. Artikeln togs också bort av Aftonbladet, en rättelse har lagts ut och YouGov har lagt ut nya resultat. Förhoppningsvis leder det till bättre kontroller framöver.

Det verkar alltså har varit en rad olyckliga omständigheter som ledde till att felaktiga uppgifter fick spridning. Enligt Aftonbladet uppger YouGov att de har ”fullständigt blandat ihop siffrorna”. Det klingar falskt i mina öron. I tabellen nedan redovisas YouGovs ursprungliga resultat och de reviderade.

Ursprungliga  Reviderade
M 15 19
C 2 3
FP 7 8
KD 3 4
MP 9 11
S 22 28
V 7 8
SD 8 10
PP 6 3
FI 18 4
Annat 4 1

Som framgår av tabellen innebär revideringen att stödet för Feministiskt initiativ, Piratpartiet och ”övriga partier” justerats nedåt, medan alla andra partiers opinionsstöd justerats upp något. Det är svårt att se att några siffror har blandats ihop. Snarare verkar det ha blivit fel i någon viktning. För detta talar även att andelen som uppger att de inte ska rösta eller är osäkra har förändrats. Men det väcker i sin tur frågor: hur pass snedvridna är de svar som YouGov får in som råa data och hur pass kraftfull är den viktning som tillämpas? Det vore därför bra om YouGov gav en mer utförlig förklaring till vad som gick fel.  Det finns även ett annat frågetecken kring mätningen som borde rätas ut: enligt YouGovs egen resultatredovisning innehåller undersökningsfrågan felaktigheter (där står att felaktigt att små partier har större sannolikhet att komma in i EU-val än i andra allmänna val) .

Samtidigt sätter det som har hänt fingret på ett av problemen med opinionsmätningar: instituten som genomför dem redovisar ytterst begränsad information om hur själva mätningarna går till. För oss som konsumerar opinionsmätningar vore det välkommet med redovisning av hur urvalet har gått till, hur stort bortfallet var, hur resultaten har viktats, med mera. Mitt förslag är att tidningar bör kräva sådana grundläggande uppgifter innan de förmedlar institutens resultat.