Richard Öhrvall
Häromdagen skrev jag om hur öppna data kan hjälpa till att avslöja oegentligheter och korruption. Genom att släppa datamaterial fritt kan även felaktigheter upptäckas och förhoppningsvis rättas till. Ett bra exempel på detta kommer från det danska valet till Europaparlamentet. Samtidigt med EU-valet genomfördes även en folkomröstning i Danmark. Frågan gällde dansk anslutning till EU:s patentdomstol.
Den danska organisationen Open Knowledge Danmark bestämde sig för att undersöka sambandet mellan andelen röster på partier som förespråkade ett Nej i folkomröstningen och andelen Nej-röster i folkomröstningen. Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan dessa andelar när valresultat i olika valdistrikt studerades. Med valdistrikt avses det geografiska område som tillhör en vallokal.
Mycket riktigt hittade de ett tydligt samband: i distrikt där partier som förespråkade ett Nej fick ett stort stöd var också andelen Nej-röster i folkomröstningen större. Men ett valdistrikt avvek kraftigt.
Open Knowledge Danmark skrev om det märkliga, avvikande valdistriktet på sin blogg och på Twitter, och de vände sig till ansvariga myndigheter för att få det märkliga resultatet bekräftat. Det visade sig att resultatet var felrapporterat: någon hade blandat ihop Ja- och Nej-röster i distriktet. Felet rättades efter att det hade upptäckts (läs mer om händelsen här).
I det här fallet spelade felet mindre roll för resultatet i folkomröstningen. Men exemplet visar hur öppna data möjliggör för utomstående att kontrollera och analysera datamaterial (och även hur mycket lättare det är att upptäcka fel i datamaterial om man visualiserar det i ett diagram). När det gäller valstatistik är det extra viktigt att datamaterial är tillgängliga i en form som lämpar sig för vidare analys. Svenska Valmyndigheten gör detta på ett bra sätt. Den som vill analysera det svenska valet till Europaparlamentet i jakt på eventuella konstigheter hittar data här.