Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

I dag den 20 september 2014 har den slutgiltiga rösträkningen för riksdagsvalet avslutats och Valmyndigheten har fattat beslut om fördelning av röster och mandat. Valdeltagandet nådde 85,8 procent, vilket innebär en ökning med 1,2 procentenheter i förhållande till 2010 års val. Även förtidsröstningen ökade. Om vi antar att alla som förtidsröstade valde att rösta i riksdagsvalet, var det 42,1 procent av de röstande som förtidsröstade. Det motsvarar en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med 2010. Som jag har skrivit om tidigare här i bloggen indikerade redan statistiken över de första dagarnas förtidsröstning att valdeltagandet skulle bli högt.

Vi får hoppas att ökningen av förtidsröstning inte innebar alltför stora problem med röstmottagandet. Det finns oroväckande rapporter om orimligt långa väntetider, framför allt från Nordstan i Göteborg. Det är mycket möjligt att det fanns speciella omständigheter, men den uppkomna situationen låter lite märklig. I 2010 års val var Nordstan den överlägset mest populära platsen för förtidsröstning i hela landet. Det borde inte ha kommit som en överraskning att många ville förtidsrösta där även i år.

Valet 2014 innebar inte någon förändring vad gäller antalet partier i riksdagen: vi har alltjämt åtta partier. Fördelningen av mandat har dock förändrats. Bland förlorarna finner vi framför allt Moderaterna som tappade 23 mandat. Men även de andra partierna i Alliansen förlorade mandat: Folkpartiet 5, Kristdemokraterna 3 och Centerpartiet 1 mandat. Miljöpartiet behöll sina mandat trots ett svagare röststöd. Vänsterpartiet vann 2 mandat och Socialdemokraterna fick ett ytterligare mandat. Den stora vinnaren var dock Sverigedemokraterna som gick från 20 till 49 mandat.

Riksdagsvalet 2014, mandatfördelning (förändring i förhållande till 2010)

Mandat Förändring
C 22 -1
FP 19 -5
KD 16 -3
M 84 -23
MP 25
S 113 +1
V 21 +2
SD 49 +29
Totalt 349
Alliansen 141 -32
Rödgröna 158 +3

 

Den riksdag som har valts skiljer sig från den som valdes 2010 i fler avseenden än fördelningen av mandat efter partier, bland annat vad gäller könsfördelning. Andelen kvinnor i riksdagen har ökat stadigt efter varje val sedan tidigt 1970-tal, med några undantag. Till dessa undantag hör 1991 års val, då sjönk andelen kvinnor. Detta delvis genom att Ny demokrati, ett parti med få kvinnor, kom in samtidigt som Miljöpartiet åkte ut. Men andelen kvinnor sjönk även för att många andra partier tappade mandat och det drabbade framför allt kvinnor som i högre grad fanns längre ned på valsedlarna.

Något liknande hände efter 2010 års val då Sverigedemokraterna kom in och riksdagen blev mindre jämställd. Och efter årets riksdagsval sjönk andelen kvinnor ytterligare något, från 45,0 till 43,6 procent. Det beror delvis på att Sverigedemokraterna vann många mandat. De har visserligen ökat andelen kvinnor bland sina ledamöter, från 15,0 till 22,4 procent, men de är ändå det parti som har lägst andel kvinnor bland sina folkvalda. Det parti som kommer därefter är Folkpartiet. Bland Folkpartiets ledamöter har jämställdheten förändrats dramatiskt: efter valet 2006 var det 50 procent kvinnor bland Folkpartiets riksdagsledamöter, men i den riksdag som nu har valts är den andelen endast 26,3 procent. Att Folkpartiet fick så få kvinnliga ledamöter invalda har till stor del att göra med att de i de flesta valkretsar där de fick mandat endast fick ett mandat samtidigt som de framför allt hade män som första namn på sina valsedlar. Statsvetaren Jessika Wide, som forskar kring partiers nomineringsprocesser, har skrivit mer om detta på bloggen Makt och politik.

Intressant att notera är att Moderaterna och Vänsterpartiet är de partier som har en majoritet kvinnor bland sina ledamöter. Moderaterna är det parti där andelen kvinnor bland riksdagsledamöterna har ökat mest de senaste valen. Och trots att partiet backade i 2014 års val fortsatte den ökningen.

 

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv