Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Tidigare i sommar meddelade den norska regeringen att den avslutar sina försök med röstning via internet. Försök med e-röstning hade genomförts i pilotstudier 2011 och 2013. I Sverige har 2011 års Vallagskommitté i sitt slutbetänkande föreslagit att försök med e-röstning ska genomföras i Sverige i 2018 års val. Argumentationen bakom förslaget var dock grumlig och med de norska, och tidigare finska, erfarenheterna finns tillräckligt underlag för att fatta beslut om det enda vettiga: att i likhet med våra grannländer lägga planerna på e-röstning på is.

Motivet till det norska beslutet var att det inte fanns politisk enighet bakom fortsatta försök med e-röstning. Från officiellt håll pekar man på att väljarna hyste förtroende för systemet med e-röstning. Samtidigt innebar försöken, i enlighet med vad som framkommit i tidigare forskning, inte någon ökning i valdeltagandet. I ett svar till BBC framför norska regeringen att man inte trodde att e-röstning skulle öka valdeltagandet. Den svenska Vallagskommittén var dock av uppfattningen ”Möjligheten att e-rösta torde också kunna leda till ett ökat valdeltagande”. Även om det är en vag formulering saknar förhoppningen stöd i tidigare erfarenheter och det är oklart vad ligger till grund för den.

Vallagskommittén framförde även att för vissa grupper kan e-röstningen göra det lättare att rösta. Det skulle kunna gälla vissa grupper av funktionsnedsatta. Det finns stöd för att så var fallet i de norska försöken. Samtidigt kan man fråga sig om det inte finns andra, mer kostnadseffektiva sätt att nå samma resultat. Och om det är det primära målet borde en utredning fokusera på den frågan i stället.

Ytterligare argument som framfördes för e-röstning gällde att röstsammanräkningen skulle bli säkrare. Det finska försöket med e-röstning i tre kommuner ledde till att valen fick göras om i samtliga. Rapporterna från OSCE, som har utvärderat de norska försöken, ger upphov till fler frågetecken än utropstecken (2011 och 2013). Och detta gäller specifikt e-röstningen – om vi ska ha ett system där vi både kombinerar både e-röstning och traditionell röstning uppstår än mer komplikationer.

Det är i det avseendet som Vallagskommitténs argumentation är grumlig. De framför att kostnaderna för val på sikt skulle minska med e-röstning. Men det argumentet måste bygga på att traditionella röstningsställen försvinner. Och då blir det svårt att samtidigt hävda att det blir lättare för olika grupper att rösta. Dessutom är jag ytterst tveksam till att det blir billigt med ett statligt upphandlat stort IT-system som ska användas med flera års mellanrum, belastas hårt under en kort period och inte får ge upphov till fel eller ligga nere – tja, den som tror att det kan exempelvis kolla på erfarenheter hos Försäkringskassan eller Polisen (och i dessa fall är inte kraven på IT-systemen lika hårda).

Nej, lägg planerna om e-röstning på is. Det finns många andra delar av det svenska valsystemet som är i större behov av översyn och åtgärder.

För mer diskussion kring Vallagskommitténs förslag om e-röstning, se mitt och Henrik Oscarssons inlägg på bloggen Politologerna.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv

Fler bloggar