Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Den senaste väljarbarometern från Ipsos väckte nytt liv i den politiska debatten. Detta framför allt genom att Feministiskt initiativ fick 2,3 procent av väljarstödet. Tidigare har Göran Greider och Daniel Suhonen framfört att en röst på Fi är en bortkastad röst för de väljare som vill ha ett regeringsskifte. Greiders inlägg är intressant då han framför att han ”är för praktiskt taget allt som de står för” och ”i den bästa av världar” skulle han ”inte tveka en sekund” att lägga en röst på Fi, samtidigt som han i samma inlägg verkar ha en del invändningar mot Fi:s politik.

Med Fi:s växande stöd i opinionsmätningar väcks frågan om rösttaktik – hur bör röstar väljare rösta? I en intervju hos Svensk Nationell Datatjänst framför svensk valforsknings nestor Sören Holmberg att om Fi når lite större stöd kan en del väljare på vänstersidan välja att taktikrösta på Fi. Holmberg lanserar begreppet ”Feminist 4%” som en variant på tidigare stödröstning i form av kamrat 4% (stödröster till Vänsterpartiet). Även kyrkobroder 4% (stödröster till Kristdemokraterna) och traktor 4% (stödröster till Centerparitet) har lanserats av valforskarna tidigare, men de begreppen har inte fått fästa på samma sätt.

Taktikröstning har varit vanligt i svenska val på senare tid. Men det har framför allt varit stöd till partier som riskerat att åka ut ur riksdagen. När det gäller den situation som Fi befinner sig i har vi inte samma empiriska material att analysera. Det är därför svårt att veta hur det kommer att gå, även om det går att spekulera.

En aspekt som däremot inte lyfts fram i samma utsträckning är att det finns fler än en spärr. Den avgörande spärren för riksdagens sammansättning är naturligtvis 4-procentspärren. Ett parti kan även få riksdagsmandat om man får mer än 12 procent av rösterna i en valkrets. Det kan vara en livlina för Centerpartiet eller Kristdemokraterna, men om inte något radikalt inträffar är det knappast en väg in i riksdagen för Fi.

Däremot finns det två ytterligare spärrar som är intressanta. Den första går vid 1 procent av rösterna. Om partiet når den nivån får de valsedlar upptryckta gratis av Valmyndigheten vid nästa val. Dessutom blir de distribuerade till alla vallokaler. Nästa spärr går vid 2,5 procent. Om ett parti passerar den spärren har de rätt till partistöd även om de inte kommer in i riksdagen.

För det parti som vill växa över tid finns det alltså flera spärrar som är av intresse. Ett sådant exempel är Sverigedemokraterna. I riksdagsvalet 2002 kom de över den första spärren vid 1 procent och fick valsedlar tryckta. I valet 2006 kom de över spärren vid 2,5 procent och fick partistöd. Och 2010 kom de in i riksdagen. De har vuxit successivt över ett stort antal år (ett av flera skäl till att den vanliga jämförelsen med Ny Demokrati haltar ordentligt).

Om man tror på Ipsos mätning ligger alltså Fi nära spärren för att få partistöd. Beaktar man alla dessa spärrar blir det än svårare att argumentera att en röst är bortkastad även för den som är av uppfattningen att en röst kan vara bortkastad.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv