Storstädernas politiska mönster

Det mesta har numera fått en egen dag: från skumtomten (21 december) till världsfilosofin (20 november). Det är därför inte konstigt att även geografiska informationssystem (GIS) har en egen dag – den 10 november. Som en del i firandet har Stefan Svanström och jag skrivit en artikel med kartor över storstädernas politiska mönster.

I debatten efter höstens val har en del kretsat kring skillnaderna mellan stad och land. Samtidigt har inte väljarna någon enstämmig röst, varken i stadsmiljö eller på landsbygd. Det finns i stället en betydande spännvidd, i synnerhet i storstäderna. Denna variation framträder tydligt om man studerar hur rösterna i riksdagsvalet 2014 fördelade sig i storstädernas valdistrikt.

Sådana skillnader mellan olika geografiska områden kan på ett utmärkt sätt illustreras med hjälp av kartor. Vanligtvis är kartor av detta slag konstruerade på så vis att ett område får en färg efter hur pass starkt stöd ett visst parti eller partiblock har i det området (så kallade koropletkartor). Dessa kartor är dock ofta missvisande i och med att stora, glest befolkade områden framträder tydligare än små, tätt befolkade områden. Detta trots att antalet röstande personer kan vara betydligt fler i de senare. Och det är trots allt antalet röster som är det centrala när vi är intresserade av valresultat.

Vi har därför i stället tagit fram ett antal så kallade prickkartor för att bättre åskådliggöra resultatet i 2014 års riksdagsval i Stockholm, Göteborg och Malmö. På kartorna motsvarar varje blå prick 25 röster på något av partierna i Alliansen och varje röd prick 25 röster på något av de rödgröna partierna. Nedan ses en av dessa kartor, för övriga kartor, se artikeln här.