Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Under kampanjen inför 2012 års amerikanska presidentval inträffade något ovanligt: en statistiker fick en framträdande roll! Nate Silver var personen bakom de valprognoser på bloggen 538 som alla tvingades förhålla sig till (namnet på bloggen kommer av de 538 elektorer som väljs och som sedan formellt sett utser USA:s president). Då prognoserna tydligt pekade mot ett återval av Obama ägnade många konservativa debattörer kraft åt att misskreditera Silver och hans beräkningar. Det visade sig dock att Silver fick rätt: han prickade in rätt vinnare i USA:s samtliga 50 delstater och även i Washington DC.

Det bör i sammanhanget nämnas att det inte är fullt så imponerande som det kan låta för den som är oinsatt i amerikansk politik. I de flesta delstater är ingen större tvekan om huruvida republikanernas eller demokraternas kandidat ska vinna. Det är ett fåtal delstater där det är extra jämnt och de avgör i regel presidentvalet. Nate Silver var heller inte ensam med hitta rätt vinnare i alla delstater. Många andra lyckades med samma bedrift, som exempelvis statistikerna Drew Linzer och  Simon Jackman, (för en genomgång av hur lyckosamma de olika prognosmakarna var, se här). Men det var Nate Silver som fick den stora uppmärksamheten. Gawker gav honom epitetet Chief wizard of USA och Jon Stewart beskrev honom som Lord and God of the algorithm.

Nate Silver har visserligen inte någon akademisk utbildning till statistiker, men då han arbetar med statistiska metoder och skriver om statistik är det naturligt att han också kallas statistiker (vissa elaka tungor skulle säga att han även ser ut som en statistiker). Som så många andra sifferintresserade i USA är Silver mycket intresserad av baseboll, vilket också har bidragit till hans karriär. Intresset för statistik och baseball gjorde att han utvecklade en prognosmodell för hur väl baseballspelare skulle lyckas med sina karriärer. Modellen var framgångsrik och han lyckades senare att sälja den. Därefter intresserade han sig för politik och inför 2008 års presidentval lanserade han sajten 538 där valprognoser presenterades. Även de var lyckosamma och inför 2012 års val flyttade sajten till New York Times och fick därmed än större genomslag. År 2013 köptes 538 av ESPN och har i dag utvecklats till en sajt som täcker all möjlig journalistik som tar sin utgångspunkt i data och statistik.

Det är inte förvånande att svenska tidningar och tv-kanaler har funderat på om något liknande skulle kunna vara möjligt i Sverige.  Jag har flera gånger blivit tillfrågad vid ett antal tillfällen kring detta (exempelvis i Axess). Själv anser jag att behovet inte är lika stort i Sverige då opinionsmätningarna brukar ge en god bild av opinionsläget inför val. Dessutom är förhållandena annorlunda i Sverige, vilket gör det extra svårt med prognoser, exempelvis genom många partier, en 4-procentspärr och taktikröstning. Å andra sidan kan man invända att vi i Sverige har väldigt mycket statistik av god kvalitet som skulle kunna användas för att ge mer träffsäkra prognoser.

Nate Silver hade dessutom redan visat sig vara bra på prognoser innan han fick sitt stora publika genombrott. Det är svårt att nå trovärdighet utan ett track record. Har vi då några aspiranter som kan nå en liknande roll i kommande svenska val? Tja, det finns i alla fall några som vågar sig på valprognoser inför höstens riksdagsval.

Doktoranden i statistik Måns Magnusson och datajournalisten Jens Finnäs har tillsammans lanserat sajten Botten Ada, Där ges olika prognoser för hur det kommer att gå för olika partier i höstens val. Måns och Jens ska ha en eloge för den fina sajten och för att de tydligt redovisar den osäkerhet som det enligt deras modell finns i de redovisade skattningarna. Dessutom finns all kod bakom prognoserna tillgänglig för den som vill studera modellen eller utveckla den vidare. Enligt de prognoser som ligger ute på sidan nu är det 76 procents sannolikhet att  S, MP och V får egen majoritet, det vill säga blir större än Alliansen och SD tillsammans. Att S, MP och V blir större än Alliansen är enligt Botten Ada över 95 procent. Enligt prognosen kommer S att gå framåt något och SD backa något i förhållande till nuvarande opinionsläge. Det är lite oväntat då S brukar göra dåliga valspurter och SD brukar underskattas i opinionsmätningar.

Även doktoranden i statsvetenskap Daniel Walther vid Umeå universitet har via sin blogg Trefyranio lagt ut valprognoser inför höstens riksdagsval. Hans prognos ger en än större sannolikhet, 88 procents chans, att S, MP och V får egen majoritet.  Omvänt är den uppskattade sannolikheten att SD blir vågmästare 12 procent. De konfidensintervall som Daniel presenterar för sina skattningar är mycket små och betydligt mindre än motsvarande för Botten Ada. Det är svårt att utläsa exakt från de grafer som ligger på Trefyranio, men prognosen från juni verkar skatta valresultatet för KD till 3,7 procent plus/minus en halv procentenhet. För mig förefaller det osannolikt precist givet att det var mer än tre månader före valdagen, och det är svårt att bedöma dem då inte någon utförlig metodredovisning ges.

Ytterligare en prognos har tagits fram av statsvetardoktoranden och bloggkollegan Anders Sundell. På bloggen Sundells siffror hos DN går det att finna hans prognos. Den skiljer sig från de ovan nämnda då den inte baseras på opinionsmätningar utan på den genomsnittliga inflationen och förändringen av arbetslösheten under mandatperioden. Inspirationskällan är en prognosmodell av Douglas A Hibbs där amerikanska val förutspås med hjälp av tillväxt i disponibel inkomst  och amerikanska dödsfall i krig under mandatperioden. Det kan i sammanhanget nämnas att Nate Silver i sin bok The signal and the Noise sågar Hibbs modell. Anders har dock en poäng i att sådan modell kan säga mer om varför det går som det går i valen. Samtidigt bygger det på att modellen är förhållandevis korrekt och kan predicera valresultat väl. Jag själv har lite svårt att förstå varför nivån på inflationen och förändringen av arbetslösheten ska ha sådan förklaringskraft och att en så pass enkel modell inte leder till att variablerna fångar upp andra aspekter. Men för den som är mer intresserad finns en mer ingående förklaring av modellen i en artikel av Anders tillsammans med statsvetaren Michael S. Lewis-Beck (kan laddas ned här).

I vilket fall, med den modellen landar Anders i en prognos som ger Alliansen en röstandel på 49,7 procent. Det skulle innebära att de går framåt och får egen majoritet. Anders garderar med en annan prognos baserad på Sifos maj-mätning. Den prognosen ger 43,4 procent för Alliansen. Ett betydligt sämre resultat än i den första prognosen, men ändå betydligt bättre än det rådande opinionsläget och än i de två tidigare nämnda prognosmodellerna.

Det finns naturligtvis en rad andra prognoser inför höstens val. Exempelvis har statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors har förklarat att han är säker på att KD kommer att åka ut (se t.ex. här). Ulf Bjereld, också professor i statsvetenskap, har lämnat tipset att C blir Alliansens vinnare. De är dock tips som inte är baserade på några modeller och även om de skulle visa sig vara korrekta är det svårt att veta vad det säger om framtida prognoser.

Om vi ser till de tre prognosmakarna som utgår från modeller så har de prognoser som åtminstone delvis avviker från varandra. Även om ett valresultat bara är ett test av dessa modeller kan höstens val i alla fall visa om det verkar sannolikt att någon av prognosmakarna är något på spåren. Med en lyckad prognos kanske någon av dem kan ikläda sig rollen som en svensk Nate Silver inför 2018 års val.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv

Fler bloggar