Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

På grund av en elak förkylning tappade jag lite fart i veckans diagramkavalkad, men nu är det hög tid att gå vidare. Vi är framme vid det fjärde största partiet i 2014 års riksdagsval: Miljöpartiet (för S, M och SD, se tidigare inlägg i bloggen).

Miljöpartiet gick starkt framåt i vårens EU-val: upp 4,4 procentenheter till 15,4 procent. Även opinionsmätningarna strax efter EU-valet indikerade ett starkt stöd. För de flesta var det därför förvånande att partiet backade med 0,5 procentenheter till 6,9 procent i riksdagsvalet. Skillnaden mellan MP:s valresultat i EU-valet och i riksdagsvalet är stor, hela 8,5 procentenheter.

Det är därmed inte så förvånande att MP nådde ett bättre resultat i EU-valet än i riksdagsvalet i samtliga 290 kommuner. Skillnaden varierar mellan 13,2 procentenheter i Vaxholm och 2,6 procentenheter i Åsele. Skillnaden tenderar att vara större i de kommuner där MP har ett start stöd, vilket inte är så konstigt då vi studerar skillnader i procentenheter. I Vaxholm gjorde MP ett starkt EU-val (se tidigare inlägg om att M gick relativt dåligt där). I Åsele fick MP endast 4,5 procent av rösterna i EU-valet, vilket innebar att det var den kommun där MP gick sämst. I riksdagsvalet fick MP sitt sämsta resultat i Norsjö, 1,3 procent. Miljöpartiets starkaste fäste i både EU- och riksdagsvalet var i Lund.

Miljöpartiets resultat i EU- och riksdagsvalet 2014 efter kommun illustreras i nedanstående diagram. Varje kommun är en prick i diagrammet och prickar till höger om den diagonala linjen motsvarar kommuner där MP gjorde ett bättre resultat i riksdagsvalet än i EU-valet, och vice versa. Ju större horisontellt avstånd från linjen desto större förändring (för mer information se även det introducerande blogginlägget).

Som framgår av diagrammet finns ett tydligt samband mellan MP:s resultat i de två valen. Men det är några kommuner som avviker en del: i Kalix gjorde MP ett starkt EU-val, troligen på grund av att Peter Eriksson stod på valsedeln, och i Jokkmokk gjorde MP ett starkt riksdagsval. En möjlig förklaring till det senare är att partiet gick framåt i valet till kommunfullmäktige i Jokkmokk och att det kan ha bidragit till extra röster i riksdagsvalet (men de som är mer bekanta med de lokala förhållandena kan säkert ha mer initierade förklaringar).

mp_eu_ri_2014_ef_ko_red

 

På motsvarande sätt illustreras i nedanstående diagram motsvarande samband mellan Miljöpartiets resultat i riksdagsvalen 2010 och 2014 efter kommun. I båda valen är Lund den kommun där MP får störst andel av rösterna. Skillnaden mellan valtillfällena är liten. I riksdagsvalet 2010 hade MP svagast stöd i Dorotea. I valet 2014 hade den positionen övertagits av Norsjö.

Jämfört med 2010 backade MP i 223 av 290 kommuner i 2014 års riksdagsval. Störst är nedgången i Skinnskatteberg och Umeå, där partiet förlorade 2,4 procentenheter. Uppgången var störst i tidigare nämnda Jokkmokk, där gick partiet fram med 1,7 procentenheter.

 

mp_ri_2010_2014_ef_ko_red

I kartorna nedan har jag tagit analysen ned på en finare nivå, valdistriktsnivån. Kartorna illustrerar Miljöpartiets valresultat i riksdagsvalen 2010 och 2014 efter valdistrikt. Ett valdistrikt är det område som tillhör en vallokal. Vanligtvis består ett valdistrikt av 800-1 200 personer. Totalt sett fanns det i 2010 års val 5 668 valdistrikt och 5 837 stycken i 2014 års val. I kartorna har jag delat in stödet för MP i klasser om 5 procentenheter, men med en viss justering så att den första klassen går upp till 4-procentspärren. Detta ger följande klassindelning: 0-4, 4-10, 10-15, 15-20, 20-25 och 25 procents stöd eller mer (för mer information om indelningen och kartorna se här).

Kartorna visar även ett problem med kartor av det här slaget och som jag har nämnt tidigare här i bloggen: stora, glesbefolkade valdistrikt blir mycket mer framträdande än tätbefolkade distrikt i städerna, även i de fall de innefattar samma antal röstberättigade. Miljöpartiets starkaste distrikt i 2014 års riksdagsval är Kantorsgatan i Uppsala, och många andra av partiets starka fästen ligger i storstäder och studentstäder. Det är geografiskt sett små distrikt och därmed distrikt som syns dåligt på dessa kartor.

Samtidigt är det endast 13 distrikt där Miljöpartiet hade över 20 procents stöd 2014. I 2010 års val var det 81 distrikt. Då var det ett distrikt där MP inte fick någon röst: Markbygden i Piteå. Inte heller 2014 fick MP någon röst i Markbygden och i årets val gällde det även distriktet Slussfors i Storuman (de förlorade samtliga 4 röster de fick 2010).

 

mp_2010_2014

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv