Annons
X
Annons
X

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

I tidigare blogginlägg har jag skrivit om Miljöpartiets och Sverigedemokraternas framgångar i vårens EU-val. Det är därför hög tid att ägna några rader åt valets tredje vinnare: Feministiskt initiativ. Det svenska EU-valet  2014 var det tredje EU-valet i rad där ett nytt parti fick plats i Europaparlamentet. Det här gången var det Feministiskt initiativ som fick 5,5 procent av rösterna och för första gången ett mandat. Piratpartiet, som kom in i Europaparlamentet 2009, tappade från 7,1 till 2,2 procent av rösterna och förlorade därmed sina två mandat. Raketen från 2004 års val, Junilistan, fick endast 0,3 procent av rösterna.

Fi:s mandat gick till partiets förstanamn på valsedeln, Soraya Post. Av dem som röstade på Fi valde 37,4 procent att personrösta på Soraya Post. Det gör att hon, efter Lars Adaktusson och Marit Paulsen, var den av de invalda som fick störst andel personröster.

Feministiskt initiativ är inte ett helt nytt parti, utan det bildades 2005 och har ställt upp i val sedan dess. I EU-valet 2009 fick de 2,2 procent av rösterna. I det följande riksdagsvalet 2010 fick de dock endast 0,4 procent. Men de fick 8,9 procent i valet till kommunfullmäktige i Simrishamn samma år. Det gjorde att de blev tredje största parti och fick 4 mandat. En huvudorsak till det var att Gudrun Schyman bor i kommunen och stod som förstanamn på partiets valsedel till kommunfullmäktige (hon var även förstanamn på riksdagslistan).

I nedanstående diagram illustreras Fi:s valresultat i 2009 och 2014 års EU-val efter kommun. Som framgår av diagrammet är det endast i en av landets 290 kommuner som Fi gick bakåt 2014. Det var i Ljusnarsberg. Där backade Fi 0,6 procentenheter till 1,9 procent. Då de gjorde ett förhållandevis bra val där 2009 antar jag att förklaring ligger i någon omständighet kring det valet snarare än något som har med 2014 års val att göra.

ep_FI_2009_2014_red2

Mest framåt gick Fi i Göteborg, där de ökade med 7,2 procentenheter till 10,5 procent. I Stockholm gick partiet fram med 6,0 procentenheter till 10,5 procent. Dessa två kommuner är där Fi har sitt starkast stöd, därefter följer Umeå, Malmö, Uppsala, Lund och Simrishamn. Det är alltså storstäder, universitetsstäder och Simrishamn. Svagast stöd har Fi i Gnosjö, Årjäng och Sävsjö. Det är tre kommuner där Sverigedemokraterna är förhållandevis starka. Det finns ett ganska starkt negativt samband mellan resultaten för Fi och för SD på kommunnivå: där Fi är starka tenderar SD vara svaga och vice versa (r=-0,43). Omvänt finns ett starkt positivt samband mellan resultatet för Fi och för MP: i kommuner där Fi är starka tenderar MP att vara starka och vice versa (r=0,68).

Om vi går ned på den lägsta geografiska nivån och studerar valdistrikt finner vi att Fi:s starkaste fästen är i Malmö kommun. De 5 valdistrikt där Fi fick störst stöd ligger alla i stadsdelen Möllevången i Malmö. Där fick partiet mellan 27,5 och 31,9 procent av rösterna. Starkast var stödet i valdistriktet ”Möllevångstorget SO”. I dessa 5 valdistrikt var Fi också största parti. Det var man även i ytterligare 6 valdistrikt i Malmö, 10 i Göteborg, 5 i Stockholm och 1 i Uppsala. Totalt var det alltså 27 valdistrikt där Fi var största parti i EU-valet 2014.  Det fanns dock även 8 valdistrikt där ingen röstade på Fi.

Nedan har jag illustrerat Fi:s valresultat i EU-valet 2014 efter valdistrikt på en karta. Kartan visar problemet med kartor där geografiska områden tilldelas en färg (så kallade koropletkartor). Problemet ligger i att stora, glest befolkade valdistrikt syns tydligt, medan tätbefolkade distrikt i storstäder knappt syns. Och det är i de senare som Fi är starka. Så stödet för Fi ser svagare ut på kartan än vad det faktiskt är (det omvända gäller för kartan över SD:s stöd). De få glest befolkade distrikt där Fi fick stort stöd framträder dock tydligt, som till exempel valdistriktet ”Skattungsbyn-Kallmora” i Orsa kommun, där Fi fick 14,6 procent av rösterna (klicka på kartan för en större bild).

FI 2014_red2

Om vi, som i kartan nedan, bara studerar Stockholms kommun framträder tydligt att Fi har starkt stöd i många valdistrikt i Stockholm. Starkast var stödet i valdistriktet ”Hägersten 16 Midsommarkransen C”, 26,9 procent.

FI 2014_sthlm_red3

Har Feministiskt initiativ någon chans att komma in i riksdagen i höst? De partier som tidigare har etablerat sig på den politiska scenen i och med EU-val har inte nått framgångar i följande riksdagsval. Junilistan fick endast 0,5 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006 och Piratpartiet 0,6 procent 2010. Det finns dock en del skillnader jämfört med dessa fall. För det första är det betydligt kortare tid mellan EU-valet och följande riksdagsval i år än vid tidigare tillfällen. Det torde göra det enklare att behålla intresset från det framgångsrika EU-valet. Vi vet dock inte riktigt då vi tidigare inte har haft EU-val och riksdagsval samma år.

För det andra är Fi:s talesperson Gudrun Schyman en mycket erfaren och känd politiker. Piratpartiet och Junilistan hade inte lika framträdande partiledare. Värt att notera är att Gudrun Schyman i 2014 års val inte var Fi:s förstanamn i EU-valet till skillnad från i valet 2009. Siktet var med andra ord tydligt inställt på riksdagsvalet. Junilistans partiledare Nils Lundgren satt i Europaparlamentet när partiet bestämde sig för att ställa upp i riksdagsvalet. För det tredje verkar Fi ha en stark tillströmning av aktiva medlemmar. Enligt Fi:s webbsida är antalet medlemmar nu 17 710 stycken. Visserligen har Piratpartiet haft än större medlemsantal, men då de har haft kostnadsfria medlemskap är det frågan om hur pass jämförbara deras siffror är. Junilistan å sin sida strävade efter att vara ett medlemslöst parti.

Valåret 2014 är på flera sätt speciellt. Om det även innefattar att ytterligare ett parti kommer in i riksdagen återstår att se. En spännande höst blir det i vilket fall.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv