Richard Öhrvall
Tycker du att riksdagsdebatterna på senare år har haft en ungdomlig glöd? En förklaring kan vara att det har varit en ovanligt ung riksdag. Medelåldern bland dem som valdes in 2010 var 47,0 år. Det är den yngsta riksdagen i den svenska demokratins historia. Efter 1921 års val, då kvinnor fick rösta för första gången, tillträdde en riksdag där snittåldern var 47,9 år. Under de följande årtiondena steg den siffran efter de flesta val för att nå den hittills högsta nivån 1958 med 52,9 år. På senare tid har medelåldern sjunkit och nu är alltså riksdagen rekordung.
Medelålder bland riksdagsledamöter. 1921-2010
Kommentar: ålder avser vid årets slut och fram till 1970 redovisas riksdagens andra kammare. Källa: SCB
Det är inte någon självklar utveckling. Rösträttsåldern har sänkts ett flertal gånger, senast 1975 till 18 år. Möjligheterna att välja in riktigt unga personer har på så vis ökat. Å andra sidan har livslängden ökat och vi borde kunna orka med politiska uppdrag i allt högre åldrar.
Det finns ytterligare måttstockar. En naturlig jämförelse är i förhållande till väljarkåren. Även då framstår riksdagsledamöterna som unga. Bland de röstberättigade i riksdagsvalet 2010 var medelåldern 49,5 år.
Det går också att jämföra med hur det ser ut i andra länder. Inter-Parliamentary Union (IPU) är en organisation som sammanställer information om parlament i olika länder. En bearbetning av deras data visar att snittåldern bland parlamentariker i övriga Norden är strax under 50 år. Resultatet är ungefär detsamma om vi studerar övriga EU-länder. Snittet sett till resten av världens parlament hamnar ytterligare något högre, strax över 50 år. Visserligen finns det enskilda länder som har en yngre uppsättning parlamentariker än Sverige, men sammantaget är riksdagen att betrakta som ett internationellt sett ungt parlament.
Förändringen i Sverige har varit kraftig under senare år. Om vi backar bandet 20 år till efter 1991 års val så var medelåldern i riksdagen mer i linje med övriga världen. Sedan dess har den sjunkit med närmare 4 år, vilket är mycket när vi talar om medelåldrar. Under samma period har dock utvecklingen varit den direkt motsatta i landets kommunfullmäktigen. Där har den sammantagna medelåldern stigit med närmare 3 år till 51,5 år.
Detta beror inte på att andelen unga förändrats i någon större utsträckning. De är en grupp som alltid varit underrepresenterad på alla politiska nivåer. Nej, förklaringen hittar vi i andra änden av skalan. Andelen 65 år och äldre har sjunkit bland riksdagsledamöterna och utgjorde efter 2010 års val endast 2 procent. Under samma period har gruppen mer än tredubblats bland kommunfullmäktigeledamöterna och är nu över 17 procent. I väljarkåren utgör de äldre 24 procent.
Andel 65 år och äldre i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. 1982-2010
Källa: SCB
Den generationsväxling som har ägt rum i riksdagen har alltså ännu inte fått någon motsvarighet på kommunal nivå. I dagarna fastställer partierna sina valsedlar inför höstens alla val. Det återstår att se om de leder till att de nuvarande trenderna bryts.