Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Den 27 augusti inleddes förtidsröstningen i 2014 års val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. På Valmyndighetens webbsida kan man hitta närmaste förtidsröstningslokal. Där presenteras även statistik över mottagna förtidsröster. Tyvärr har Valmyndigheten, precis som i vårens EU-val, valt att presentera siffrorna på ett lite missvisande sätt. På deras webbsida framstår det som om antalet förtidsröster är betydligt lägre än i 2010 års val. Det stämmer dock inte.

Problemet är att inrapporteringen av förtidsröster tar lite tid och statistiken släpar därför efter. Detta gör att jämförelser med 2010 blir missvisande om man inte väntar några dagar för att alla förtidsröster ska hinna rapporteras in. Den första dagen med förtidsröstning 2010 kom det in 73 399 röster. Den första dagen inför årets val har det enligt Valmyndighetens siffror kommit in 73 859 röster. En liten ökning med andra ord. Sett till andel av de röstberättigade är det dock en minskning. Men förmodligen kommer siffran att justeras uppåt lite ytterligare under de kommande dagarna.  Vi får helt enkelt avvakta lite innan vi kan försöka göra en prognos över valdeltagandet baserat på förtidsröstningen, men det förefaller som om det även i år är populärt att rösta i förtid.

I Sverige har vi en lång tradition av förtidsröstning. Den inleddes redan 1940. Då var det få som förtidsröstade. Detta eftersom endast de som av särskilda skäl var förhindrade att rösta i vallokal tilläts för­tidsrösta. Denna mer restriktiva hållning gällde fram till 1969 års riksdags­beslut om att röstning på annat håll än i vallokal inte skulle begränsas i onödan och 1982 utökades möjligheterna till förtidsröstning ytterligare.

Dessa förändringar ledde till att förtidsröstandet ökade från 14 procent av de röstande 1970 till 37 procent 1985. Därefter sjönk andelen förtidsröstare till knappt 30 procent i 2002 års val. En förklaring till nedgången var att det var Posten som hanterade förtidsröstningen, och allt färre hade anledning att besöka postkontor och dessutom lades många postkontor ned. I valen 2006 flyttades ansvaret för förtidsröstningen till kommunerna. I stället för att poströsta fick väljare nu bege sig till bibliotek, kommunhus och andra lokaler. Efter reformen skrev jag, tillsammans med statsvetarna Henrik Oscarsson och Stefan Dahlberg, en rapport om förtidsröstning (finns tillgänglig gratis här). Vi fann att reformen gav en bättre tillgänglighet vad gällde möjligheterna för väljarna att förtidsrösta, och att bättre tillgänglighet ger ett något högre valdeltagande (även om effekten är mycket liten).

 

Andel som förtidsröstar i riksdagsval, 1940 – 2010

fortid_over_tid

 

Efter att kommunerna har tagit över förtidsröstningen har andelen förtidsröstare ökat. Framför allt ökade andelen kraftigt i 2010 års val. Även i vårens EU-val var förtidsröstning populärt: 35,7 procent av dem som röstade gjorde det i förtid. Det mesta talar för att vi får se en stor andel förtidsröster även i höstens val.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv

Fler bloggar