Richard Öhrvall
I dag presenterades två olika opinionsmätningar: en från Ipsos för DN och en från Novus för TV4. Mätningarna verkar ha skapat en del förvirring, då det av vissa har tolkats som om mätningarna ger olika bilder (se t.ex. här). Men ger de verkligen olika bilder? Låt oss studera mätningarna:
Ipsos | Novus | |
C | 4,4 | 5,1 |
FP | 6,3 | 5,4 |
KD | 4,5 | 5,3 |
M | 21,7 | 22,3 |
MP | 11,0 | 8,4 |
S | 29,7 | 32,2 |
V | 7,4 | 7,4 |
SD | 9,7 | 10,2 |
Fi | 4,0 | 2,5 |
Övriga | 1,3 | 1,2 |
Totalt | 100 | 100 |
Rödgröna | 48,1 | 48,0 |
Alliansen | 36,9 | 38,1 |
Svarande | 1463 | 1628 |
Fältarbete | 22/8-1/9 | 29/8-2/9 |
När det gäller blocken är bilden väldigt samstämmig: S+V+MP har, enligt mätningarna, ett övertag i förhållande till Alliansen som uppgår till ungefär 10-11 procentenheter. Om man ser till stödet för de olika partierna finns vissa skillnader mellan de två mätningarna, kanske mest tydligt för S, MP och Fi. Men det är inte så stora skillnader för dessa partier heller. De skillnader som finns kan bero på att fältarbetstiden är olika för de två instituten: Novus har en betydligt kortare insamlingsperiod som ligger senare i tiden. De kan även bero på skillnader i institutens metoder. Exempelvis har Ipsos legat jämförelsevis högt på Fi i flera mätningar (se Botten Adas utmärkta sammanställning av de olika institutens resultat).
Men skillnaderna kan också mycket väl i huvudsak bero på slumpen. Även om man kan diskutera hur felmarginalerna bör beräknas för dessa mätningar förefaller det som om det inte finns några signifikanta skillnader mellan de två mätningarna. Det är fantastiskt att man genom att bara fråga 1 400-1 600 personer kan få en bra bild av opinionsläget, men skärpan är inte så skarp som nyhetsrapporteringen ibland ger sken av. Nyhetslogiken gör att skillnader i förhållande till föregående mätning lyfts fram oavsett hur liten den förändringen är och den osäkerhet som omgärdar den. I DN talar man om S:s ”katastrofsiffror”, men den som läser vidare ser att alla förändringar mellan Novus två senaste mätningar är inom felmarginalen (läs mer om felmarginaler här).
Även i Ipsos mätning är alla förändringar i förhållande till föregående mätning inom felmarginalen. Den stora nyheten är egentligen att opinionsläget är väldigt stabilt. Det är förstås inte någon rolig rubrik för en tidningsmakare (eller för en kampanjgeneral på allianssidan), men det tycks vara den bistra verkligheten för tillfället (även om inget är ristat i sten).
Samtidigt kan opinionsmätningar påverka opinionen. För Fi ger naturligtvis Ipsos mätning vind i seglen. Och om bilden bekräftas av andra mätningar blir det aktuellt för väljare på vänsterkanten att fundera på om de bör stödrösta på Fi. En fråga som professor Sören Holmberg flaggade för redan i april.