Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Riksdagsvalets stora vinnare var Sverigedemokraterna. I jämförelse med 2010 års val ökade de sitt stöd med 7, 2 procentenheter. Av partierna i riksdagen var det förutom SD bara Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som ökade sitt stöd. Och de ökade blott med några tiondelar. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att det kommer fram en rad teorier om vad som förklarar SD:s framgång. Tyvärr baseras de ofta på enkla analyser utan koppling till forskningen, och ibland inte ens det.

Det finns en diskussion kring att SD:s framgångar beror på att personer utanför städerna känner sig förbisedda. Mot detta kan invändas att SD mer än tredubblade sitt stöd i det valdistrikt som Strandvägen i Stockholm hör till. Det är svårt att hävda att det är ett distrikt bestående av personer i periferin eller utan resurser.

I diagrammet nedan redovisas SD:s stöd i riksdagsvalen 2010 och 2014 efter kommuner. Som framgår av diagrammet ökade partiet sitt stöd i samtliga 290 kommuner. Samtidigt finns ett visst stöd för att ökningen framför allt har skett utanför storstäder och universitetsstäder. Ökningen var minst i Umeå, Stockholm och Danderyd; kommuner där SD redan tidigare hade ett mindre stöd. Omvänt var ökningen större i kommuner där SD sedan tidigare hade ett stort stöd. Störst var ökningen i Filipstad och Färjelanda. I båda dessa kommuner ökade SD med mer än 15 procentenheter.

sd_ri_2010_2014_ef_ko_rev

Det finns dock inlägg i debatten som tar avstamp i forskningen. I ett inlägg på bloggen Politologerna argumenterar statsvetaren Andrej Kokkonen för att SD:s väljare röstar på partiet för att de sympatiserar med deras politiska förslag. En enkel förklaring med stöd i forskning som många verkar vilja förbise. Statsvetaren Karl Loxbo ger i ett annat inlägg på samma blogg ytterligare information om vad forskningen kan ge för förklaringar till SD:s framgångar. Bland annat redogör Karl för resultat från en artikel som han har författat tillsammans med Gissur Ó Erlingsson och mig. I den artikeln argumenterar vi för vikten av lokal närvaro och en utvecklad partiorganisation för att ett parti ska nå framgångar, även på riksplanet. I diagrammet nedan redovisas hur SD successivt har fått mandat i allt fler svenska kommuner.

 

rep_2002_2014_red

Som framgår av diagrammet har SD successivt fått en allt starkare lokal närvaro i allt större delar av landet. I 2002 års val kom de in i kommunfullmäktige i 29 kommuner. Efter 2014 års val har SD mandat i 285 av 290 kommuner. Av de 5 kommuner där SD inte fick mandat ligger 4 i Västerbotten och den sista är Vaxholm. Värt att notera är även att 4 av dessa 5 har starka lokala partier. Det är inte osannolikt att de har fångat upp en del missnöje som annars hade kanaliserats till SD. Det enda undantaget är Robertsfors där Socialdemokraterna fick egen majoritet i kommunfullmäktige.

Vi kommer att få in mer data framöver och förhoppningsvis kan det hjälpa oss att bättre förstå 2014 års val. I väntan på det är det värt att inte dra förhastade slutsatser utifrån enkla samband och dålig underbyggda teorier. Då är det bättre att se till den forskning som trots allt finns.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv