Annons

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Det står redan klart att förtidsröstandet slår rekord i år: enligt Valmyndighetens siffror har nästan 2,5 miljoner förtidsröster inrapporterats hittills. Det är rekord både i antal och i andel av röstberättigade. Och då rapporteringen släpar efter kommer siffran att stiga ytterligare. Det är inte säkert att detta också medför ett ökat valdeltagande, då det kan bero på att just förtidsröstning har blivit mer populärt. Men det mesta tyder på att vi får ett riktigt högt valdeltagande i årets riksdagsval.

Om valdeltagandet ökar, vad kan det bero på? Det är en intressant forskningsfråga som vi tyvärr inte har några entydiga svar på. Det finns studier som tyder på att social medier kan bidra till mobilisering: om man ser att ens vänner har röstat är man mer benägen att rösta själv, enligt dessa studier. Men det krävs mer forskning kring detta. Vad vi vet är att vädret inte har någon nämnvärd betydelse i svenska val. Jag har tillsammans med Anders Sundell och Mikael Persson undersökt effekter av regn på valdeltagande i svenska val och inte hittat några sådana effekter. Vi har även studerat effekter av solsken och inte hittat några sådana heller. Vi svenskar röstar oavsett väder.

Vad medför ett högt valdeltagande? Redan 1937 fastslog Herbert Tingsten i sin bok Political Behaviour att ett högt valdeltagande innebär ett jämlikt valdeltagande. För något år sedan fick jag, tillsammans med statsvetarna Mikael Persson och Maria Solevid, tillfälle att testa om Tingstens tes fortfarande håller. Vi jämförde då 2010 års val till regionfullmäktige i Västra Götaland med omvalet 2011. Vid det ordinarie tillfället var valdeltagandet 80,6 och i omvalet 44,1 procent. Och det lägre valdeltagandet var också mindre jämlikt: skillnaderna i röstningsbenägenhet var större i omvalet sett efter inkomst, utbildning, ålder, med mera (läs mer här). Tingstens test håller fortfarande.

Vi kan se samma samband i riksdagsval. Exempelvis har det ökande valdeltagandet i de två senaste riksdagsvalen inneburit ett mer jämlikt valdeltagande – bland förstagångsväljare har valdeltagandet ökat dubbelt så mycket som i övriga åldersgrupper (läs mer här). Ett argument för högt valdeltagande är alltså att det medför ett mer jämlikt valdeltagande. Och om olika grupper har olika åsikter innebär det även att valresultatet bättre återspeglar väljarnas preferenser.

Om vi nu får ett riktigt högt valdeltagande i årets riksdagsval, vad innebär det för valresultatet? I ett färskt blogginlägg hos Politologerna visar statsvetaren Mikael Persson att ett högre valdeltagande i 2010 års val hade gynnat de rödgröna partierna. Om samma mönster gäller även i höstens val kan ett högt valdeltagande innebära ett större stöd för partierna till vänster på den politiska skalan.

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv