X
Annons
X

Trehundratolv

Richard Öhrvall

Richard Öhrvall

Diagramkavalkaden fortsätter med det tredje största partiet i 2014 års riksdagsval: Sverigedemokraterna (se tidigare inlägg i bloggen avseende Socialdemokraterna och Moderaterna). Sverigedemokraterna har ökat stadigt och rejält vid varje valtillfälle under lång tid. I riksdagsvalet 2010 fick partiet 5,7 procent och kom därmed in i riksdagen för första gången. I EU-val har SD fått lite lägre stöd än i riksdagsval. I valet 2009 fick de 3,3 procent av rösterna, vilket visserligen innebar en ökning med 2,1 procentenheter, men det räckte inte till mandat i Europaparlamentet.

Valen 2014 innebar nya framgångar för SD. I EU-valet nästan tredubblades SD:s andel av rösterna till 9,7 procent, vilket gav partiet 2 mandat i Europaparlamentet. Och i riksdagsvalet ökade stödet med 7,2 procentenheter till 12,9 procent.

Om vi jämför SD:s valresultat i EU- och riksdagsvalet 2014 efter kommuner finner vi att SD fick större stöd i riksdagsvalet i alla kommuner förutom tre. Framför allt gäller det Gnosjö, där SD fick 2,7 procentenheter starkare stöd i EU-valet än i riksdagsvalet. En trolig förklaring är att partiets andra namn på valsedeln till EU-valet, Peter Lundgren, kommer ifrån Gnosjö (vilket även framgick av valsedeln). Svalöv är den kommun där skillnaden är störst i omvänd riktning: där var SD:s stöd 7,5 procentenheter starkare i riksdagsvalet än i EU-valet.

Sverigedemokraternas resultat i EU- och riksdagsvalet 2014 efter kommun illustreras i nedanstående diagram. Varje kommun är en prick i diagrammet och prickar till höger om den diagonala linjen motsvarar kommuner där SD gjorde ett bättre resultat i riksdagsvalet än i EU-valet, och vice versa. Ju större horisontellt avstånd från linjen desto större förändring (för mer information se även det introducerande blogginlägget). Starkast stöd i både EU- och riksdagsvalet hade SD i Sjöbo, där de fick 24,2 respektive 30,0 procent av rösterna. Partiets svagast fästen var Umeå i EU-valet (4,4 procent) och Danderyd i riksdagsvalet (5,3 procent).

sd_eu_ri_2014_ef_ko_red

Går vi vidare och på motsvarande sätt jämför SD:s resultat i 2010 och 2014 års riksdagsval efter kommuner finner vi att partiet har gått framåt i alla kommuner. Ökningen är minst i Umeå, Stockholm och Danderyd; kommuner där SD redan tidigare hade ett mindre stöd. Omvänt är ökningen större i kommuner där SD sedan tidigare hade ett stort stöd. Störst är ökningen i Filipstad och Färjelanda. I båda dessa kommuner ökade SD med mer än 15 procentenheter (se även mitt tidigare blogginlägg om SD).

 

sd_ri_2010_2014_ef_ko_rev

Vi kan även gå ned på en finare nivå, valdistriktsnivån. Nedan presenteras kartor över Sverigedemokraternas valresultat i riksdagsvalen 2010 och 2014 efter valdistrikt. Ett valdistrikt är det område som tillhör en vallokal. Vanligtvis består ett valdistrikt av 800-1 200 personer. Totalt sett fanns det i 2010 års val 5 668 valdistrikt och 5 837 stycken i 2014 års val. I kartorna har jag delat in stödet för SD i klasser om 5 procentenheter, men med en viss justering så att den första klassen går upp till 4-procentspärren. Detta ger följande klassindelning: 0-4, 4-10, 10-15, 15-20, 20-25 och 25 procents stöd eller mer (för mer information om indelningen och kartorna se här).

I 2010 års val var SD:s starkaste fäste valdistriktet Almgården i Malmö. Den positionen har 2014 övertagits av distriktet Gusselbyn i Lindesbergs kommun. Där fick SD 36,9 procent av rösterna i 2014 års riksdagsval. Svagast stöd fick SD i distriktet ”Spånga 27 Rinkeby mellersta” i Stockholm. SD fick där blott 0,6 procent av rösterna.

Som framgår av kartorna nedan har SD gått framåt i de flesta delar av landet. Antalet valdistrikt där partiet fått mindre än 4 procent av rösterna har minskat från 1686 till 101. Då partiet är starkare i mer glest befolkade delar, där valdistriktet är större rent geografiskt än i städer där de är mindre, ger kartan en lite missvisande bild då partiet stöd framstår som starkare än det faktiskt är. Men oavsett det framgår tydligt att SD har gått starkt framåt och det inte bara i södra Sverige.

sd_2010_2014

 

Om bloggen



Välkommen till bloggen Trehundratolv! Här skriver jag om valstatistik, väljaropinion och annat som berör den svenska demokratin. Jag kommer även att ta upp statsvetenskapliga forskningsresultat och hur siffror och statistik presenteras i den politiska debatten under valåret 2014.

Namnet Trehundratolv kommer av att vi i år har 312 olika val där vi har möjlighet att välja politiska företrädare som sedan ska representera oss. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament. De sträcker sig från kommunfullmäktigevalet i Bjurholms kommun med 2 000 röstberättigade till Europaparlamentsvalet med 400 miljoner i 28 länder. Tillkommer gör också ett antal lokala folkomröstningar i hela landet.

Jag har i över tio års tid arbetat med att analysera data i Sverige och andra delar av världen. I dag är jag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och arbetar vid Statistiska centralbyråns enhet för demokratistatistik. De tankar jag framför här i bloggen är dock mina egna. Jag ingår även bland skribenterna bakom statsvetarbloggen Politologerna. Mer information om mig kan du hitta på min webbsida. Du är varmt välkommen att höra av dig med synpunkter och tips, antingen genom att lämna en kommentar till ett blogginlägg eller genom ett mejl till: richard.ohrvall@googlemail.com.

Hälsningar Richard Öhrvall

Arkiv