Martin Jönsson
SOCIALA MEDIER Fler ser mer och vet mer än få. Och när massan enkelt får tillgång till egna mediekanaler är det självklart att det får stora effekter för de traditionella medierna.
Snabbheten och mångfalden. Där finns krutet för en explosion av medborgarjournalistik och nyhetsrapportering i sociala medier. Gnistan blev en serie terrordåd där det var svårt att få överblick och insikt om vad som egentligen hände – och där de snabba textmeddelandena, fotografierna och mobilfilmerna hjälpte till att forma en tydligare och mer personlig bild av kaoset.
En av de många som bidrog var Vinukumar Ranganathan, en ung affärsman i Bombay, som tidigare bloggat om sitt liv, sina vardagsproblem och vilka filmer han tänker se. Men han var på plats mitt i attackerna och efter bara någon minut hade han med mobilens hjälp lagt ut en rad bilder påsin sida på fotosajten Flickr. Under de kommande dagarna blev hans blogg sedan en av de mest besökta och hans bilder, drygt 400 stycken, bland de mest spridda.
I dag bloggade han om hur han nu skulle gå och tända ljus för offren – och sedan gå på en träff för de hundratals Bombaybor som bloggat och rapporterat från katastrofområdena. Människor han aldrig träffat tidigare, men som nu ingår i ett helt nytt nätverk.
Historien om Vinu säger en hel del om hur sociala medier fungerar. Men också om den medievärld vi nu lever i.
Nyhetsrapportering av i dag handlar inte om att medier berättar för publiken vad som hänt. Istället är det ett pulserande interaktivt flöde, enligt modellen ”Det här är vad vi vet, vad vet ni? Berätta, så hjälps vi åt att försöka ge en mer komplett bild”. En del av detta flöde sker på tidningarnas och tv-kanalernas sajter, men en stor del utspelas helt och hållet i den sociala medievärlden, utan några mediala mellanhänder.
Det här ritar, självklart, om kartan för de traditionella medierna. Det ställer nya krav på deras egen rapportering – där just närvaro är något som allför ofta prutats bort – och kräver även en ny kunskap på redaktionerna, om hur man bevakar och interagerar med denna nya mediesfär. Allt som publiceras via sociala medier går inte att lita på, allt är inte heller lämpligt att återge. Det uppstår snabbt nya digitala dilemman, där den som rapporterar inte alltid kan se alla konsekvenser.
Men ingen kan förneka att mångfalden i nyhetsberättandet fått en ny dimension.
Läs också: