Martin Jönsson om reklam & medier
Martin Jönsson
Martin Jönsson
MEDIEVANOR Ny statistik över mediekonsumtionen i USA visar två saker: publiken där är fortfarande betydligt mer segregerad än i Sverige – och nätet är på väg att knappa in på tv och tidningar som främsta nyhetskälla.
Pew Research Center gör vartannat år en genomgång av amerikanernas nyhetskonsumtion via olika kanaler. Den har de senaste gångerna visat på en stadig stagnation för de traditionella medierna och en uppgång för nätet, men fortfarande med stark dominans för tv-mediet.
Pew delar in nyhetspubliken i fyra grupper:
* Traditionalister (46 % av publiken, med tyngdpunkt på äldre, lägre utbildade och lägre inkomst). De har fortfarande tv som sin överlägset viktigaste nyhetskanal. Många av dem har dator, men använder den sällan för att följa nyhetsflödet)
* Integrerade (23 %, med dominans av välutbildade medelålders): har en fot i den digitala nyhetsvärlden och en i den traditionella och konsumerar nyheter flitigt i båda, med stort eget engagemang.
* Nyhetssurfare (13 %, yngre, högre utbildade, med högre inkomst): läser nyheter på nätet dubbelt så ofta som på papper, följer nätnyheter och bloggar under nyhetsdygnet och bara hälften av dem ser regelbundet på tv-nyheter)
* Frånkopplade (14 %, med övervikt av lågutbildade), som har ett mycket lågt intresse för nyheter över huvud taget; bara hälften av dem följer över huvud taget någon form av nyhetsrapportering.
Den grupp som växer mest är de integrerade, vilket bland annat beror på skiftet från tv/tidningar till nät som huvudmedium. Andelen amerikaner som läser en dagstidning en genomsnittlig dag har fallit från 48 % för tio år sedan och 40 % för två år sedan till rekordlåga 34% i dag. Det kan jämföras med Sverige där 80 % läser en tidning en genomsnittlig dag (Källa: Mediebarometern). Hos oss är mätningen dock annorlunda; här inkluderas även tidningarnas sajter i tidningsläsandet: om man bara skulle mäta pappersläsandet ligger det sannolikt på 65-70 procent.
Det är alltså betydligt fler som står utanför nyhetsflödet i USA. Att ha en dator och använda den för nyhetssurfande är också i mycket högre grad en klassfråga än i Sverige, där skillnaderna mellan landsort/storstad, hög/lågutbildad och hög/låginkomsttagare visserligen är märkbara, men ändå betydligt mindre påtagliga. I Sverige, där 64 procent av svenskarna är ute på nätet en genomsnittlig dag, har webben blivit ett brett och folkligt medium på ett sätt som USA inte är i närheten av.
Men även i USA ökar internets betydelse som nyhetskälla, enligt Pew. För två år sedan var det bara 18 procent av amerikanerna som var inne på en nyhetssajt minst tre gånger i veckan. I årets mätning har det stigit till 25 procent.
Läs också: