Släpp avgiftskravet, SVT – för er egen skull

OS-AVGIFTER En vecka återstår till invigningen, men redan går det att
slå fast: OS har inte börjat bra för Sveriges Television.

Uppdaterad:

Ja,SVT backade efter kritiken – åtminstone när det gäller offentliga inrättningar. Men det är fortfarande en bit kvar innan SVT-ledningen inser att de bör klara sig med en enda finansieringsmodell. Japp, licensen. Inte sponsring, inte andra avgifter.

Först var det SvD:s nyhet i dag om att public
service-bolaget gått med på IOK:s krav att visa den olympiska rörelsens
beställnings-”dokumentär” Öppna portarna mot öst; en propagandafilm så usel och övertydligt
OS-vänlig att den aldrig skulle ha överlevt någon form av kvalitetsgranskning i
tv-huset.

Sedan kom beskedet i eftermiddags om att SVT i ett brev till Sveriges kommuner och landsting krävt en avgift på från 3 000 kronor och uppåt för de offentliga institutioner – skolor, sjukhus, kommunala bolag med mera – som visar sändningarna från OS i Kina.(läs mer här). Jag förutsätter att liknande krav också ställs till sportbarer och andra, om det inte redan skett.

Förklaringen är förstås att ett OS belastar SVT:s ekonomi väldigt hårt. Rättigheterna till arrangemang av den här digniteten, med mer än 500 sändningstimmar i tre kanaler, live på nätet och live i mobilen, kostar SVT betydligt mer än vad de drar in i sponsringsintäkter på ett helt år. Rättigheterna är dessutom utformade på det sättet numera att de säljs i olika delar: SVT får betala separat för alla sorters rättigheter, inklusive det som kallas offentliga visningar.

Första gången det blev rabalder om detta var 2006 när SVT och TV4 delade på rättigheterna till fotbolls-VM. SVT ville då ta betalt av sportbarer som visade matcherna, men Leif Pagrotsky och kulturdepartementet snabbutredde och hävdade att det stred mot sändningsvillkoret, SVT kontrade då med att ge bort rättigheterna till TV4, som gjorde rättssak av det hela för att få sportbarskedjan O’Learys på knä.

TV4 vann den striden – och i årets fotbolls-EM fick alla barer som visade matcherna hosta upp en avgift. Nu vill SVT göra samma sak under OS – och de lutar sig mot de politiska turer som följde på VM-striden.

En utredning sade då visserligen att SVT endast borde få ta betalt av krögare och andra som tar särskilt inträde för visningen. Men alliansregeringen gick emot utredningens förslag med motiveringen att det inte går att inskränka SVT:s rätt till ersättning ”på grund av reglerna i upphovsrättslagen och internationella överenskommelser.” Riksdagen gav därmed SVT rätt att taq betalt för offentliga visningar.

Men att ha rätt att göra en sak innebär inte att det ÄR rätt att göra så. Och framför allt inte att det är smart. Här pratar vi ju inte bara om krogar som skor sig på att visa Sanna Kallur och Stefan Holm, utan sjukhus och andra offentliga institutioner.

Det SVT kan dra in på den här avgiften täcker rimligen bara promille av de kostnader som företaget har för OS-satsningen. i en budget på drygt fyra miljarder kan det, hur ansträngd ekonomin än är, heller inte spela någon avgörande skillnad.

Däremot kan det kosta SVT en hel del räknat i badwill, eftersom det är opinionsmässigt vansinne att leka inkassoföretag på det här sättet. Det har SVT inte råd med, i ett läge där hela public service-finansieringen är ute på remiss, efter sommarens public service-utredning.

Det finns en intressant parallell till SVT:s krav: det var när rättighetsinnehavaren Infront WM Media för två år sedan krävde att alla amerikanska militärbaser som visade matcherna från fotbolls-VM skulle betala en avgift. Då ryckte mediemogulen Rupert Murdoch in och lovade på stående fot att hans bolag skulle betala vad som krävdes för att soldaterna skulle kunna se VM.

Kan Sveriges kommuner och landsting hitta en liknande välgörare? Eller får de hoppas på att SVT tar sitt förnuft till fånga och kastar avgiftskravet i den papperskorg det hör hemma?

.