Redaktörerna tror att mer blir gratis

TIDNINGSKRISEN Världens tidningsutgivare ser ljust på framtiden, trots alla krisrapporter om sjunkande upplagor. Detta trots att mer än hälften av dem numera tror att nyheter kommer att vara gratis i framtiden. Som om de inte var det redan i dag.

Newsroom Barometer är en stor enkätundersökning som World Editor’s Forum och nyhetsbyrån Reuters genomför varje år bland tidningsutgivare över hela världen.

Årets resultat presenteras utförligt på Editor’s Weblog och visar bland annat att andelen ”mycket optimistiska” framtidsspanande redaktörer överraskande nog blivit fler än för ett år sedan. 85 procent av utgivarna ser nu mycket eller ganska ljust på framtiden, trots de fallande upplagorna i stora delar av världen. Det största hotet, som sex av tio redaktörer ställer sig bakom, handlar om att unga i allt större utsträckning sviker dagstidningarna. Men detta räknar man med att kunna möta genom en mer effektiv ”mixed media”-strategi, mer multikanalsjournalistik och mer outsourcing av delar av journalistiken. Vilket kanske inte låter så fantasifullt: jag tror inte att nyckeln ligger i någon av de sakerna, utan snarare i en större förmåga att möta nya behov hos läsare och annonsörer, i en mer genomarbetad multimedial och interaktiv strategi.

Den mest uppmärksammade frågan handlar om synen på möjligheterna att ta betalt för nyheter:

* 56 % av redaktörerna tror att nyheter kommer att vara gratis i framtiden (i förra undersökningen var det 48 procent, så det handlar om ett majoritetsskifte)

* 33 % tror att det går att ta betalt för nyheter även i framtiden

* 11 procent är osäkra

Vän av ordning kan möjligen fråga sig varför inte 100 procent av redaktörerna svarar ja på gratisfrågan. Så gott som alla allmänna händelsenyheter är ju redan i dag tillgängliga gratis på nätet eller i gratistidningar – och även större egna nyheter från papperstidningarna blir gratis i samma ögonblick de når nätet.

Och egentligen är frågan ointressant. Det viktiga är istället två saker: hur ska tidningsföretagen öka sina digitala intäkter, trots att nyheterna är gratis, och hur ska de få prenumeranterna att vilja betala för sin papperstidning, i detta ökade nyhetsutbud.

Svaret på båda frågorna tror jag handlar om relevans. Den morgontidning som upplevs som viktig och angelägen för sina läsare – oavsett hur noga de följt nätet under dagen – kommer att klara sig bättre än den som lever vidare i uppfattningen om att tidningen i första hand ska vara en allmän nyhetsförmedlare. Och på nätet når vägen till ökad lönsamhet via en fördjupad trafik, som inte bara stannar vid den snabbaste rapporteringen, utan också kan borra på djupet och bygga en verklig interaktivitet med sin publik. För det talar också ett annat svar i enkäten: om att åsiktsjournalistiken kommer att bli allt viktigare.

Möjligen kommer vi att se en utvecklingen där fler papperstidningar på sikt också blir gratis – åtminstone de bredaste räckviddstidningarna. Den viktigaste skiljelinjen blir inte mellan nät och papper, utan mellan de aktiva, mer krävande mediekonsumenterna (som är beredda att betala) och de mer passiva (som inte är det).