Martin Jönsson om reklam & medier
Martin Jönsson
Martin Jönsson
TIDNINGSKRISEN Först var det ett strukturellt problem, när
digitala medier tog tid från de tryckta. Nu har det även blivit ett
konjunkturellt problem, sedan den försvagade ekonomin börjat slå mot läsarnas
betalningsvilja. Resultatet: ett rekordkraftigt ras för de redan svårt sargade amerikanska
dagstidningarna.
Först var det ett strukturellt problem, när digitala medier tog tid från de tryckta. Nu har det även blivit ett konjunkturellt problem, sedan den försvagade ekonomin börjat slå mot läsarnas betalningsvilja. Resultatet: ett rekordkraftigt ras för de redan svårt sargade amerikanska dagstidningarna.
Att läsa högt ur listan över de amerikanska tidningarnas senaste upplageredovisning, som kom i månadsskiftet, är som att lyssna på en ovanligt bister variant av väderrapporten: New York Times minus 3,9 procent, Chicago Tribune minus 4,5, Newsday minus 4,7, Star Ledger minus 7,4, Boston Globe minus 8,3.
Vindarna har aldrig blåst hårdare, rakt igenom märgen i den amerikanska tidningsbranschen. Och då har ändå nedgången pågått länge, med kraftiga upplagetapp i varje ny halvårsmätning sedan 2005.
Den senaste mätningen från Audit Bureau of Circulation omfattar cirka 600 titlar och gäller perioden oktober 2007-mars 2008, jämfört med motsvarande period ett år tidigare. I genomsnitt är upplageminskningen 3,6 procent, att jämföra med minus 2,6 procent i den förra mätningen. Och då bör man känna till att det allmänt finns ganska mycket luft i amerikanska tidningars sätt att redovisa sina siffror: i verkligheten kan nedgången i försäljningen vara ännu större.
Undantagen från raset har aldrig vara färre. Av de större tidningarna är det i princip bara de två största – Gannett’s USA Today och Newscorps Wall Street Journal – som mäktar med en mindre uppgång, på 0,3 procent vardera. I övrigt är det minskning som gäller både för kvalitetsstorstadstidningar, tabloider och stora regiontidningar. Inte ens Murdochs New York Post, som tidigare hållit siffrorna uppe ganska väl, klarar sig undan ett ras: minus 3,1 procent, vilket gjorde att tidningen halkade strax under ärkekonkurrenten New York Daily News.
Det är just dessa två tidningars ägare – Rupert Murdoch och Mortimer Zuckerman – som nu är mitte uppe i en bitter budstrid om kvalitetstabloiden Newsday. De har båda bjudit 580 miljoner dollar för Newsday, som fortfarande är en lönsam tidning, för att de ser självklara möjligheter till synergier på den strategiska New York-marknaden med omnejd – och lär, med veckans siffror i ryggen, säkert vara beredda att förstärka de buden.
De tidningar som blöder allra hårdast i den senaste ABC-mätningen är Miami Herald med minus 11 procent och Denver Post/Rocky Mountain News med ett tapp på nästan 15 procent. För de större tidningarna är det söndagsutgåvorna som drabbas hårdast: där handlar det om minskningar på 7-9 procent. En förklaring är att tidningarna inte längre lika aktivt försöker locka till sig nya läsare, eftersom marginalerna bedöms som för låga: även om tidningarna lyckas dra in provprenumeranter, med hjälp av olika erbjudanden, så stannar de inte kvar, vilket fått tidningar som New York Times att bli mer defensiva i raggandet av nya kunder.
Att hålla upplagorna uppe är inte längre målet, snarare att värna marginalerna på de läsare som är kvar.
Så här ser listan över de 10 största amerikanska
dagstidningar ut i nuläget:
1. USA Today 2 284 200
(+0,3%)
2. Wall Street Journal 2
069 500 (+0,3 %)
3. New York Times 1 077
300 (-3,9 %)
4. Los Angeles Times 773
900 (-5,1 %)
5. New York Daily News
718 200 (-2,1 %)
6. New York Post 702 500 (-3,1 %)
7. Washington Post 673 200 (-3,6 %)
8. Chicago Tribune 541
600 (-4,4 %)
9. Houston Chronicle 494
100 (-1,8 %)
10. Arizona Republic 413
300 (-4,7 %)
Läs mer om statistiken
hos Editor & Publisher.
Läs också:
26/4 Nu
blir det budstrid om Newsday