Jo, Juttan, TV-nyheterna måste förändras

WEBBNYHETER Kan man köra på i gamla hjulspår när omvärlden förändras i snabb takt? Ja, det är uppenbart att det finns de som tycker det.

I veckan var det premiär för TV4:s Nyhetskanalen på nätet och om ett par veckor lanseras SVT:s motsvarighet, med Claes Elfsberg. Båda satsningarna är kopior av Danmark Radios satsning DR Update – och en väldigt effektiv form av webbnyheter, med klick-n’-play och möjlighet att välja i nyhetsutbudet.

I enintervju i söndagens SvD Näringsliv får SVT:s förra vd Christina Jutterström frågan om hur hon tror att de nya nyhetsprogrammen på webb-tv kommer att påverka de vanliga nyhetssändningarna.

Hennes svar lyder så här:

– Jag tror inte att det innehållsmässigt kommer att påverka dem. Däremot kan det bidra till ytterligare nedgång i det traditionella tittandet.

Så talar en äkta medietraditionalist. Läs gärna svaret en gång till och fundera över vad hon säger: 1) färre kommer att titta på de traditionella nyhetssändningarna och 2) trots detta kommer inte de vanliga nyhetssändningarna att förändras.

I denna lilla kommentar döljer sig en stor del av förklaring till varför de traditionella medierna kämpar med sådana problem. Ja, de ser hur det dykt upp nya digitala konkurrenter och de lanserar en hel del av dem själva – men de ser ingen anledning till varför de ska ändra på det sätt de alltid jobbat i de gamla medieformerna. Därför förändras inte de traditionella tv-sändningarna och tidningarna tillräckligt snabbt – och därför sviker publiken dem.

Om man ska följa Jutterströms analys är strategin bara att göra nyhets-tv i tablålagd tv för de mediekonsumenter som inte använder sig av nätet. Det är rätt defensivt, för att uttrycka det milt. En smartare analys vore att man måste utveckla ång tv-utbudet och förändra det radikalt, för att förhålla sig till det faktum att den raka, snabba nyhetsförmedlingen hanteras bäst på webben. Då måste kvällssändningarna bli något annat: en annan sorts berättande, ett annat erbjudande till publiken.

SVT, under den nuvarande ledningen, har delvis förstått detta – i deras nyhetsutredning i fjol konstaterades att väldigt få numera slår på tv:n för att få veta vad som hänt. Därför har vi bland annat fått det omgjorda Aktuellt, med mer fördjupning kring ett fåtal nyheter. Men det har inte blivit någon särskilt lyckad omgörning, eftersom det märks så tydligt att Aktuellredaktionen inte känner sig trygg i den nya rollen: istället blir det varken överskådligt eller fördjupande på allvar.

Att hitta ett fungerande recept är inte helt enkelt, för att balansera mellan den publik som är mer snabbrörlig i sin mediekonsumtion och den som är fast i det gamla. Men man måste försöka ta problemet på allvar. Inte sopa det undan mattan och säga att allt kan rulla vidare som vanligt, som public service-debattören Jutterström tycks vilja göra.